söndag 30 oktober 2011

Svenska Migrationsverket: Utvisad blev mördad i Irak

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=96&artikel=4767484

Publicerat: onsdag 26 oktober 2011 kl 16:50

Han hette Khaled Khodena och kom från den utsatta religiösa minoriteten ezidi i Irak. Han bodde i Sverige i tre år. Då för ett år sedan så vädjade han till migrationsverket att han skulle få stanna, eftersom han hotades av terrorister då han hjälpt den amerikanska krigsmakten och eftersom han tillhörde ezidi.

Ezidi är en utsatt folkgrupp som tillsammans med kristna i Irak dagligen utsätts för våld och diskriminering. Trots det valde migrationsverket att utvisa Khaled. Barzon Sharif Arab som är hans kusin minns Khaled när han skulle utvisas.

– Han var jätteledsen när de sa att de skulle skicka tillbaka honom och ville ha honom att skriva under. Han var hos mig och sade att ring dem och fråga om jag kanske får stanna.

I veckan mördades alltså Khaled som hunnit få en 6 månader gammal son. Enligt personer i Norra Irak och som vi talat med så lurades han av en terrorist och halshöggs i sömnen, samtidigt som två av hans bröder skadades i attentatet.

Han är bara en av många som utvisats till platser som på pappret inte är oroliga, och där migrationsverket gärna tar ansvar för att de skickas ut ur landet, men sedan inte bryr vad som händer efteråt.

– Migrationsverket måste veta att vi som minoritet inte kan leva i Irak eftersom terroristerna alltid söker efter oss, säger Jalal Murad, ordförande för Ezidiföreningen i Helsingborg.
Migrationsverket har inte något juridiskt ansvar för vad som händer med utvisade personer.

Folkhemmet Sverige: Slavlika förhållanden på billiga biltvättar


Publicerat: söndag 23 oktober 2011 kl 12:00

Biltvätten är skonsam mot bilen och du slipper göra jobbet. Men de som tvättar din bil för hand får betala ett högt pris.

Kaliber kan avslöja hur asylsökande och papperslösa utnyttjas som billig arbetskraft under slavlika förhållanden.

Skatteverket kallar det människohandel. Samtidigt ger Arbetsförmedlingen stöd till de illegala verksamheterna
.

Två män står och tvättar en bil i en stor och ljus tvätthall i ett industriområde på Hisingen i Göteborg. Gula galondraperier skiljer sex bås för biltvätt från varandra.

Det tar en kvart och kostar runt hundralappen.

Billiga biltvättar som sysslar med handtvätt är en ny trend, de har blivit fler och fler de senaste två åren. I dag ser du dem överallt – i industriområden, i närheten av bostadsområden och köpcentrum. Ofta lockar stora färgglada skyltar med det låga priset vid närmaste vägkant.
Men det låga priset är för bra för att vara sant. Kaliber kan avslöja hur asylsökande och papperslösa utnyttjas som billig arbetskraft under slavlika förhållanden.

Skatteverket kallar det människohandel – samtidigt ger Arbetsförmedlingen stöd till de illegala verksamheterna.

Utanför en annan biltvätt står kunden Malena.

Kan du berätta lite vad du har fått hjälp med här nu då?
– En stortvätt som det heter, både insida och utsida. Nu är den väl fin hoppas jag.
Och vad kostar det då?
– Det kostar 249 för själva stortvätten och sen la jag till en motortvätt där för 80 kronor, så blir det 330 kr.
Men det låter väldigt billigt, 249?
– Ja, det är billigt, det tycker jag.
99 kr för en handtvätt här då – vad tänker du om priset?
– Att det är ett väldigt bra pris, att skulle jag göra det själv på en sån här automat så kostar det minst lika mycket men nu slipper jag göra jobbet.
Ja, precis, jag tänkte fråga dig det, varför väljer man att åka till ett sånt här ställe då?
– Men det är ju det att det är bekvämt. Man är inte lika snabb och inte lika duktig på det så att … det är priset mycket.

På de här billiga biltvättarna kostar det runt 100 kronor att få bilen utvändigt tvättad av en, eller ofta två personer, för hand. Men det finns också biltvättar som är betydligt dyrare - där det kostar mellan 200 och 350 kronor att få samma tjänst utförd.

Anton Gustafsson och Johan Thanasinaris äger en bilfirma i Göteborg och de tar 350 kronor för en handtvätt - de har slutat försöka konkurrera med de billiga tvättarna.

– Man lägger ju ned det. Eller man lägger ju inte ner det, vi har ju kvar erbjudandet om att tvätta ifall någon vill tvätta, men det händer ju inte. Sedan i dagsläget har det blivit mindre viktigt då eftersom vi har så mycket annat att göra mot våra fasta kunder. Och det känns ju i det läget bra för man sliter ju ner sig mindre också, för det är väldigt, väldigt slitigt att stå och veva och veva och veva, timma ut och timma in.

– Det är bara att tänka efter. Det går inte att tvätta en bil för 70 spänn. Det tar 20 minuter, en halvtimma att tvätta en bil om man ska göra det riktigt bra. Det räcker inte vet du. Det täcker inte ens lönekostnaderna. Så enkelt är det. Ingen aning hur de gör. Men vi klarar inte av det om man säger så. Det finns inte en chans i hela världen att vi ska klara av det om vi ska jobba vitt och rent och allting med 70 spänn per tvätt. Det går inte.

"Ekonomin går inte ihop"

Nej, här har dom satsat på annat istället, det blev omöjligt att konkurrera med de billiga biltvättarna.

Och de är inte ensamma om att ha reagerat över det låga priset. Robert Dimmlich är vd för branschorganisationen Svensk Bensinhandel och han hörde talas om de här biltvättarna för lite mer än två år sedan. Sedan dess har många medlemmar hört av sig och undrat hur det är möjligt att sälja de här tjänsterna så billigt.

– Om man räknar väldigt enkelt så kan man säga att en kollektivavtalsenlig lön i vår bransch ligger ungefär på en kostnad med arbetsgivaravgifter på runt 250 kronor i timman. Och om vi tar en sådan här handtvättsenhet som vi har hört talas om, utan att jag har varit där och besökt, så tar de 89 kr för en utvändig handtvätt. Och en människa kan, vad vi räknar med, mäkta med att göra tre tvättar i timman, och till och med är oerhört snabbt och då har man inte mycket till rast heller. Det blir en intäkt på 270 kronor inklusive moms vilket redan där gör att ekonomin går inte ihop. Det finns inget utrymme för det.

Men det finns en förklaring till att de här biltvättarna är så billiga.

Vi sätter oss i bilen för att titta närmare på några av företagen.

Vi åker runt till biltvättar i Göteborg där det kostar runt hundralappen att få bilen handtvättad utvändigt, sammanlagt 12 stycken. Vi åker till varje biltvätt tre gånger, på olika tidpunkter på dagen för att få en bild av hur många som arbetar på tvättarna. Vi tvättar vår bil en gång på varje ställe för att se om vi blir erbjudna kvitto.

På biltvättarna slår de inte in våra köp i kassan förrän vi ber om kvitto. Bara på ett fåtal ställen får vi kvitto utan att fråga.

De som tvättar bilarna är sällan är klädda för jobbet - de har inga arbetskläder - utan i många fall jeans, t-shirt och vanliga sneakers på sig.

Och det är skitigt på de här biltvättarna – på ett ställe är plåtväggarna som skiljer tvättbåsen från varandra alldeles gröna av alger.

Här talas sällan svenska - många som hjälper oss att tvätta bilen kan enstaka ord på svenska, vi kommunicerar med varandra så gott det går.

Tvättar bilar i 10 timmar

Under besöken räknar vi också hur många personer som arbetar på varje biltvätt.
När vi kommer tillbaka från besöken på biltvättarna kollar vi upp företagen. Vi ringer upp Skatteverket och begär ut hur mycket de olika företagen betalar i arbetsgivaravgifter - alltså sådana avgifter alla arbetsgivare ska betala för sina anställda. Vi vill se om de avgifter företagen har betalat in stämmer överens med antalet anställda vi har sett när vi har besökt biltvättarna.

Ekvationen går inte ihop. Av tolv företag betalar tre inga arbetsgivaravgifter alls – trots att vi har sett flera personer i arbete på samma ställen, och sju företag betalar orimligt lite i arbetsgivaravgifter.

– Jag kan ju visa dig här, nu jag har tagit bort namnen på de här olika ställena.

Papper med våra iakttagelser från besöken på biltvättarna ligger utspridda på ett konferensbord i Skatteverkets lokaler i Göteborg. Conny Svensson, som är nationell samordnare för allt som har med kontanthandel att göra tar sig en titt på våra siffror.

– Min spontana bedömning är väl att de här arbetsgivaravgifterna är ju klart lågt i förhållande till kanske de uppgifter som ni har om hur många som jobbar på plats.

Vi har med hjälp av Sveriges Radios lokala kanaler också besökt biltvättar i tre mindre städer i Sverige, bland annat Örebro. Och vi får samma resultat även här. Av åtta besökta biltvättar ligger arbetsgivaravgifterna lågt i sju fall, och den åttonde biltvätten har inte betalat några arbetsgivaravgifter alls. Också här arbetar de anställda utan arbetskläder och de är flera som inte förstår svenska.

Det här är Ali, som egentligen heter nåt annat. Vi träffar honom sent en kväll i oktober, efter att han har slutat jobbet för dagen. Det är mörkt ute, Ali har tvättat bilar i 10 timmar i dag. Han har grova händer, är välrakad och har kort, nyklippt hår.

Ali går upp tidigt på mornarna. Varje morgon vet han att han kommer att arbeta hårt, att han kommer att bli kall och våt och trött. Att han kommer få alldeles för lite betalt för jobbet han gör.

Han vet allt detta, men han går ändå upp tidigt varje morgon och lämnar lägenheter klockan sju för att vara på jobbet klockan åtta.

– När jag arbetar så känns det som om mitt arbete är gratis, jag vet att jag blir utnyttjad, säger han.

Ali har bott i Sverige sedan 2007, de senaste två åren som gömd flykting. I dag bor han i en 20 kvadratmeter stor lägenhet tillsammans med en kompis i en av Göteborgs förorter.

300 kronor om dagen

– Det blir inte mer än 300 kronor. Är det svartarbete så får man inte mer än 300 kronor om dagen. Om du ska räkna med vad en svensk tjänar, han får i alla fall över hundra kronor i timmen. Men det blir inte mer än 300 kronor om dagen.

Ali jobbar på en biltvätt som ligger en bit utanför stan. Han tvättar bilar för hand 10 timmar om dagen. Det är ett hårt arbete. Han berättar hur hans ben domnar – men hur han inte kan göra någonting åt det – inte gå till läkaren, inte sjukskriva sig. Men han säger att han har vant sig vid att leva såhär.

– Jag känner lite oro, men man vänjer sig. Vi har vant oss. Vi har levt såhär under en lång tid nu, det har blivit så mycket saker som har hänt som har tryckt ned oss, som har varit en belastning som har gjort att man har börjat vänja sig vid att leva såhär. Vad är det polisen ska göra om de tar oss? Vi är döda här och vi är döda i hemlandet – så vad är skillnaden?

Vi har träffat fler personer som berättar liknande historier om hur de har arbetat svart på biltvättar i och i utkanten av Göteborg. Men de är rädda, och vill vara anonyma. De vill inte att deras röster ska höras.

Karim har nära till tårar när han berättar hur han ser dörrarna till livet framför sig, men hur de är stängda. I sitt hemland studerade han juridik, han hade ett arbete – i Sverige försöker han få dagarna att gå. Han går till biblioteket och skriver poesi.

Tidigare i år arbetade han på en biltvätt en bit utanför stan. Vi träffar Karim flera gånger, han är alltid prydligt klädd, och bär sina saker i en axelremsväska.

Han berättar hur kemikalierna de använde fastnade på huden, hur han fortfarande kan känna klåda, hur det kliar.

Behandlades som en slav

Han berättar att hans arbetsgivare behandlade honom som en slav. Han säger att han önskade döden mer än en gång under de tre månader han arbetade på biltvätten.

Vi har sammanlagt träffat fyra personer som berättar liknande historier. Om svåra arbetsförhållanden, att man får 20 till 30 kr i timmen och jobbar 10-12 timmar om dagen.

Utan arbetskläder som skyddar mot kemikalier och kallt vatten. Två av männen berättar att de blev förbjudna att ta på sig arbetskläder, så att ägarna skulle kunna säga att de inte arbetade på tvätten ifall någon kom för att kontrollera verksamheten. Dom berättar om slavjobb och om arbetsskador som nu långt senare fortfarande plågar dom eftersom de inte har rätt till vård. De berättar om svullnader, klåda och värkande leder.

Alla som vi har pratat med saknar uppehållstillstånd – två har överklagat Migrationsverkets avslag på deras asylansökan.

En person lämnade landet dagen efter att vi intervjuat honom, eftersom han inte längre hade rätt att vistas i landet. Han sa till oss dagen innan han åkte tillbaka att han har problem med sitt hemland, men att han hellre dör där än fortsätter leva som han gjort här.

De vi träffar känner i sin tur fler i sin situation som arbetar på billiga biltvättar i Göteborg.
Vi är tillbaka på Skatteverkets kontor i Göteborg. Conny Svensson, nationell samordnare för allt som har med kontantbranschen att göra, bekräftar Alis och de andras bild av hur en del företag i den här branschen utnyttjar sina anställda.

"Det är att likna vid ren människohandel"

– Alla som bedriver den här typen av verksamhet är givetvis inte oseriösa, men vi har sett att runtom i landet så är det mycket verksamhet som vi bedömer som oseriös. Man redovisar alldeles för lite inkomster, man redovisar nästan inga arbetsgivaravgifter alls. De som jobbar på de här biltvättarna jobbar under sådana förhållanden så att det är att likna vid ren människohandel. Vi har på några platser i Sverige kunnat konstatera under våra besök att man har sängar i anslutning till de här biltvättarna där man då har bott och mer eller mindre levt och jobbat under sådana omständigheter som många inte skulle acceptera på något sätt. Man utnyttjar helt enkelt folk.

Det är inte bara från Skatteverket som vi får den här bilden bekräftad för oss – Peter Åkesson är lokalombudsman på Transportarbetarförbundet i Göteborg och han arbetar bland annat med biltvättar.

– Alltså man springer när vi kommer. Man lämnar arbetsplatsen. Man vet ju inte riktigt heller vem vi är, om vi kommer från polisen eller var vi kommer ifrån. Men man springer när de förstår att vi är där för att fråga dom om deras arbetsförhållanden.

Också gränspolisen har fått upp ögonen för de billiga biltvättarna. I Malmö och Göteborg har man efter tips gjort tillslag på biltvättar och gripit personer som vistats illegalt i landet.

En av de biltvättarna i Göteborg finns på listan över företag som Kaliber har granskat. Lars Skoglund, som är biträdande chef för gränspolisen i Göteborg, berättar att tillslag gjorts på samma biltvätt både i maj och augusti i år. Vid båda tillfällena hittade de svart arbetskraft - illegala flyktingar från Irak som nu är utvisade. Men han säger att det i princip är riskfritt att anlita svart arbetskraft, att de inte har resurser för den här sortens brottslighet.

I Stockholm jobbar en speciell grupp inom gränspolisen med att göra arbetsplatsbesök på företag inom kontantbranscher. Bara i år har de kontrollerat 23 biltvättar i Stockholms län. Jerk Wiberg är gruppchef.

Man kommer ner, det är ofta garage med sådana här bås, tvättbås. Du ser ett antal personer som håller på och kanske högtryckstvättar en bil, högtrycksspolar. Några kanske är inne i bilen och håller på och tvättar paneler och dörrar invändigt, så att säga dammsuger och… Ibland är de klädda i företagsloggade kläder, där det står namnet på företaget på kläderna. Ibland har de ganska anonyma kläder där du inte kan se några företagsloggor. Och ja, det är ganska vanligt att man får höra att det är första dagen som de är där, de är bara där och provarbetar. Han som är chef ville bara se om de kan klara jobbet, innan han anställer dem. Det är otroligt vanligt att vi får det uttalandet.

Inredda sidoutrymmen med sängar och madrasser

23 biltvättar har gränspolisen i Stockholm besökt i år. På mer än hälften av företagen har de hittat personer som uppehåller sig illegalt i landet – totalt 19 personer, varav nio var eftersökta av polisen.

Jerk Wiberg berättar också att de har sett hur människor bor i anslutning till de här biltvättarna – i inredda sidoutrymmen med sängar och madrasser. Han säger att det inte är helt ovanligt.

Vi tar kontakt med biltvättsägarna för att höra hur de förklarar sina låga arbetsgivaravgifter. Vi vill veta vad de har att säga om det som vi har fått höra om den här branschen.
I Örebro beger sig reportern Anna Nyström till en av biltvättarna som hon har besökt tillsammans med Patrick Kihlberg som är ombudsman på Transport.

När de kommer till biltvätten sitter sex män i biltvättens fikarum där de tittar in. Tre personer känner Anna Nyström igen – de har tvättat bilar vid hennes tidigare besök på biltvätten.
Männen i fikarummet säger att chefen inte är här, och tränger sig förbi reportern och ombudsmannen i dörren för att lämna garaget. De skyndar sig ut när de förstår vad Anna Nyström och Patrick Kihlberg är här för att fråga om. En av männen ramlar på vägen ut.
Men det visar det sig ändå att chefen är på plats.

Vi åker runt och kollar lite på rekondfirmor. Och det är du som driver den här firman?
– Ja.
Ja, vill bara kolla, hur många jobbar här? Hur många anställda har du?
– Jag jobbar här själv.
Du har inga anställda?
– Nej, jag tänkte faktiskt ta någon på Arbetsförmedlingen, jag tänkte kolla i morgon.
Så dom som är här, det var bara dina kompisar alltså?
– Dom som är här… kompisar till dom här.
Jaja, och det är en bilverkstad?
– Jaja. Jag har bara bilverkstad, jag har inte många firmor.
Nä, nä, och det är du som rekondar.
– Jag rekondar själv. Själv, tvättar allt.
Du kör helt själv?
– Jag kör själv.
Men du, dom här killarna som är här, det är ingen av dom som jobbar här?
– Nej.
För jag var här en annan dag och då tvättade dom bilar.
– Dom kanske har hjälpt till för det är ingen som tvättar här alltså, det är ingen, det är jag själv.
Du har inga anställda?
– Nej.

Chefen förnekar alltså att han har några anställda, trots att reportern varit där vid tre tillfällen och sett tre personer i arbete varje gång.
I Göteborg åker vi också till några av biltvättarna för att fråga hur det hela går ihop, på biltvätten med de gula galondraperierna låter det såhär:

Här tar ni 89 kr va?
– Ja.
Hur kan det vara så billigt?
– Ja, så, jag tror själv att det räcker med det här priset. 89 kr eftersom det tar inte så mycket tid och inte så mycket material heller.
Det är ju ändå människor som tvättar bilarna, ofta är det väl två personer per bil, hur går det ihop?
– Om det är två personer som jobbar på en bil så tar det ännu mindre tid. Men det är bra faktiskt så… med det här priset på alla… vi har jämfört och det är okej, det är normalt pris.
Vi har hört talas om att det är mycket svartarbete i den här branschen, har du hört nåt om det?
– Ja, det är klart, det är alla som har det…
Vad sa du?
– Ja, det finns, ja. Ja det är klart, det finns överallt.
Betalar ni någon av dom som arbetar här svart?
– Det gör vi inte. Det gör vi absolut inte.
När man tvättar dom här bilarna, vad har man på sig? Är det någon skyddsutrustning eller?
– Det är kläder, bara arbetskläder, som dom brukar ha.
Vi har varit här och tvättat bilen en gång, vi har varit runt på en massa olika ställen och tvättat bilen för att kolla in lite… och då hade dom här som tvättade vår bil till exempel helt vanliga kläder. Jeans och t-shirt och… det stod inget om företagsnamnet eller så där… vad beror det på?
– Om det här blir blött – jag byter och tar vilka kläder som helst. Om byxorna blir blöta så tar jag vilka byxor som helst.
Men har ni inte ombyten här?
– Jo, ibland. Ibland har vi det men ibland har vi det inte så vi vilka kläder på oss som helst.
När vi frågar biltvättsägarna om de låga arbetsgivaravgifterna får vi gång på gång samma svar.
– Nästan alla anställda som jobbar här – vi har fått dom via Arbetsförmedlingen. Och det är dom som hjälper oss, med anställningsstöd och sånt.
– Nuförtiden jag tycker det är väldigt bra, dom här nya reglerna för Arbetsförmedlingen, allting sånt här att, man får väldigt stor hjälp som företagare.
– Dom som jag har kommer från Arbetsförmedlingen, dom som betalar för det, Arbetsförmedlingen som betalar.
– Jag har, jag har sju löner från Arbetsförmedlingen – annars klarar det inte.

Vi försöker komma i kontakt med alla biltvättsägare och får tag på alla utan en. Vissa vill inte svara på våra frågor. Men av de som går med på att låta sig intervjuas säger nästan alla samma sak – det är Arbetsförmedlingen som betalar majoriteten av lönerna till våra anställda.
Men Kaliber kan visa att det inte är hela sanningen.

Stöd från Arbetsförmedlingen

Matts Leandersson är verksamhetssamordnare på Arbetsförmedlingen i Göteborg och han säger att det stämmer till viss del att flera av biltvättarna får stöd till viss del från Arbetsförmedlingen men inte i så stor utsträckning som biltvättsägarna hävdar.

– Det de har svarat er och det jag kan se i vårt datasystem så stämmer inte uppgifterna.

Två av de biltvättar som vi har granskat har använt sig av svart arbetskraft, det kan vi säkert konstatera. På den ena biltvätten har polisen gjort tillslag i maj och augusti i år och hittat illegala flyktingar som arbetade svart. På en annan biltvätt har en av de flyktingar som vi har träffat arbetat.

De här båda biltvättarna får i dag stöd av Arbetsförmedlingen.
Jag frågar Matts Leandersson om det är lämpliga ställen för Arbetsförmedlingen att ge stöd till.

– Nej, självklart inte.
Det som ni ska kontrollera hos ett företag - kan man se att det är svartarbete genom den kontrollen som ni gör?
– Nej, det går ju inte att se. Men det ingår inte i vårt arbete att göra de kontrollerna
Men jag tänker att Arbetsförmedlingen har ett visst ansvar ändå eftersom ni betalar ett stöd till de här företagen där personer kanske blir utnyttjade?
– Ja, jag säger det. Kan vi få fram det via de kontroller eller besök vi gör i förekommande fall – ja, då tar vi inte beslut om det företaget.
Men sen sa du att de kontrollerna kanske inte är tillräckliga för att upptäcka sån här verksamhet?
– Nej, men jag säger att de kontroller vi är skyldiga att göra – får vi grönt ljus på samtliga de kontroller, då har vi svårt att säga nej. Eller har ingen anledning att säga nej om det inte är så att vi har annan kunskap om företaget.
Men då innebär kanske det att ni missar de här företagen och betalar ut stöd till företag som har en olaglig verksamhet.
– Ja, så kan det bli.

Vi är tillbaka utanför biltvätten där Malenas bil precis har blivit tvättad på både ut- och insidan.

Men har du tänkt på just att det är så billigt, har du reflekterat över hur det kan vara det?
– Ja, det har jag faktiskt. Jag har funderat på hur de får det där att gå runt… på dom personerna som gör det och hur många bilar måste dom gå runt på per dag för att få det att gå runt. Så att det har jag funderat på lite men jag har inte kommit längre än till tanken.
Om jag skulle säga till dig att vi har kollat på såna här biltvättar, inte just den här kanske, men vi har kollat på biltvättar som det kostar väldigt lite pengar att tvätta bilen på och det finns alltså väldigt mycket svartjobb och man utnyttjar människor som inte har uppehållstillstånd och så i Sverige. Vad tänker du om det då?
– Ja, alltså det är… det låter ju inte bra om det är så, alltså, tanken finns ju nånstans i bakhuvudet. Skulle man få det bekräftat så… skulle man nog vilja ta en funderare om det är värt det, då hade jag kanske ställt mig och tvättat den själv. Det är nog möjligt.

Ali fortsätter att jobba på biltvätten en bit utanför stan. Tio timmar om dagen. Och Arbetsförmedlingen fortsätter att betala ut stöd till illegala verksamheter samtidigt som gränspolisen i Göteborg säger att de inte har tillräckligt med resurser för att komma åt den här sortens brottslighet.

Ali berättar att han vet att det är fel att jobba såhär, han säger: Men vad ska jag göra. Jag måste ju ha pengar för att leva. Jag måste ju kunna uppehålla mig i det här landet. Det är den enda utvägen som vi ser det. Det finns inget annat.

Reporter: Frida Johanson
Researcher: Linnea Hambe
Producent: Sabina Schatzl

Folkhemmet Sverige: Biltvättar utnyttjar asylsökande som arbetskraft


Publicerat: söndag 23 oktober 2011 kl 04:10

Papperslösa och asylsökande utnyttjas som svart arbetskraft på billiga biltvättar. Biltvättarna erbjuder handtvätt för runt hundralappen, men det låga priset är för bra för att vara sant. En av dem som jobbar under svåra förhållanden, för 30 kronor i timmen, är Ali.

– Det blir inte mer än 300 kronor om dagen, säger Ali.

Han jobbar på en biltvätt som ligger en bit utanför Göteborg. Han tvättar bilar för hand 10 timmar om dagen. Det är ett hårt arbete och han berättar hur hans ben domnar. Men han säger att han har vant sig vid att leva såhär. Ali har bott i Sverige sedan 2007, de senaste två åren som gömd flykting.

P1-programmet Kaliber kan i dag avslöja hur billiga biltvättar som sysslar med handtvätt utnyttjar papperslösa och asylsökande som svart arbetskraft för att kunna erbjuda billig handtvätt till kunderna för runt hundralappen.

De billiga biltvättarna har blivit fler och fler de senaste två åren och även myndigheterna har fått upp ögonen för de här illegala verksamheterna.

Conny Svensson är nationell samordnare för allt som har med kontanthandel att göra på Skatteverket.

– Alla som driver den här typen av verksamheter är inte oseriösa, men runt om i landet har vi sett många verksamheter som är oseriösa. De som jobbar på de här biltvättarna jobbar under sådana förhållanden att det är att likna vid ren människohandel, säger Conny Svensson.

Svenska Migrationsverket: Utvisning av 90-åring stoppas


Uppdaterat: tisdag 18 oktober kl 15:57 (publicerades tisdag 18 oktober kl 15:05)

Utvisningen av 90-åriga Ganna Chyzhevska till Ukraina stoppas, åtminstone tillfälligt. Europadomstolen har beviljat inhibition, enligt kvinnans advokat.

Nu i eftermiddag skulle 90-åriga, demenssjuka Ganna Chyzhevska gå ombord på ett flygplan på Arlanda för att föras tillbaka till Ukraina.

Hon skulle utvisas, trots att hon inte har några anhöriga kvar där, och trots att hennes familj i Sverige länge har kämpat för att hon ska få stanna här.

Så sent som nu i eftermiddag försökte hennes offentliga biträde, advokaten Ignacio Vita, att stoppa utvisningen i sista stund.

Han vände sig till Europadomstolen, för att få dem att ta upp Ganna Chyzhevskas ärende.
Bara en knapp timme innan utvisningen skulle verkställas kom beskedet: Europadomstolen ska ta upp ärendet och utvisningen stoppas i avvaktan på det.

Via sociala medier som Facebook och Twitter spriddes tidigare under dagen uppgifter om en protestaktion på Arlanda vid 13-tiden i dag.

Tiotals personer slöt upp. Enligt en deltagare var det åtminstone 30 – 40 personer, enligt någon annan ännu fler.

När Sveriges Radios reporter kom till Arlanda hade beskedet om inhibition just kommit.
Marie Gustafsson, Rebecka Tjäder och Annahita Iazdi var glada över beskedet. De tror att protesterna i de sociala medierna har betytt väldigt mycket, men sa också att även om de känner lättnad nu så är det inte slut ännu.

Vad tror du att protesten på Arlanda har betytt?

– Protesten här är en yttring för vad folk tycker i sociala medier. Men jag vet inte om den har gjort någon skillnad, säger Annahita Iazdi.

Svenska Migrationsverket: Nytt försök att stoppa utvisning av dement kvinna


Publicerat: tisdag 18 oktober 2011 kl 14:42

I eftermiddag går flyget, där den 90-åriga demenssjuka Ganna Chyzhevska ska sändas tillbaka till Ukraina, trots att hon förgäves försökt få stanna hos familjen i Sverige. Hennes offentliga biträde försöker nu stoppa utvisningen i sista stund.

Advokat Ignacio Vita försöker nu få Europadomstolen att ta upp Ganna Chyzhevskas ärende.

Vid lunchtid lämnade Ignacio Vita in ytterligare en inhibitionsprövning till Europadomstolen.

– Om fallet inhiberas av Europadomstolen blir Sverige förhindrat att skicka igenom Ganna Chyzhevska till Ukraina, säger Ignacio Vita till Ekot.

Senare i eftermiddag kommer Europadomstolen att fatta beslut om de ska ta upp ärendet.

Ganna Chyzhevskas juridiska ombud har gjort en inhibitionsprövning tidigare. Men i den nya ansökan finns nya handlingar, bland annat ett yttrande om Ganna Chyzhevskas hälsa från överläkaren Ingvar Carlsson, som är specialist på demensvård.

Där finns också ett yttrande från Migrationsverkets förtroendeläkare, samt beslutet från Migrationsverket om att Ganna Chyzhevska ska utvisas.

– Vi tror att det är sannolikt att Ganna Chyzhevska kommer att dö av flygtransporten till Ukraina. Migrationsverket har inte lyckats motbevisa det, säger Ignacio Vita.

Svenska Migrationsverket: Dement 90-åring utvisas till Ukraina trots protest


Uppdaterat: tisdag 18 oktober 2011 kl 12:36 (publicerades tisdag 18 oktober kl 11:00)

I eftermiddag ska 90-åriga Ganna Chyzhevska utvisas till Ukraina. Hennes fall har väckt stor upprördhet, eftersom hon är dement och inte har några anhöriga i sitt gamla hemland.

Ganna Chyzhevskas familj i Sverige har länge kämpat för att hon ska få stanna.

Hennes ombud, advokat Ignacio Vita, säger att det är ytterst svårt för äldre att få stanna med sina familjer i Sverige.

– De krav man har på hur hälsotillståndet ska kunna förbättras är orimlig eftersom den exkluderar i princip alla gamla människor. Gamla människor blir inte bättre, de blir successivt sämre.

90-åriga Ganna Chyzhevska är långtifrån den enda äldre person som begärt uppehållstillstånd i Sverige på grund av att de anhöriga lever här.

Migrationsverket har ingen statistik över hur många äldre anhöriga som nekas att få stanna, men säger att det absolut inte är sällsynt.

För att äldre ska få stanna i Sverige, krävs dels att man inte kan få någon vård i hemlandet, och dessutom att vården i Sverige ska leda till en varaktig förbättring av den sökandes hälsa. I det här fallet, med en dement person, är utsikterna till förbättring små.

Möjligheterna till uppehållstillstånd av humanitära skäl togs bort år 2006. Numera finns en möjlighet att få uppehållstillstånd om man har synnerligen ömmande omständigheter. Dit räknas hälsotillstånd, anpassning till Sverige och situationen i hemlandet.

En första utvärdering som regeringen gjort om praxis blivit strängare, visar att det inte är så. Migrationsminister Tobias Billström säger att utvisningsbeslutet i det här fallet är riktigt.

– Till exempel vid synnerligen ömmande omständigheter måste man komma ihåg att vi har skrivit fram en lagstiftning som är begränsad när det gäller anhöriginvandring. Det finns också ekonomiska sidor av detta att ta hänsyn till. Det går inte att komma ifrån att kostnaden för en anhöriginvandring som skulle vara väldigt extensiv. Det är lätt att känna med den som vill ha hit sina nära och kära, men kostnaden för detta skulle bli väldigt stor, säger Tobias Billström (M).

Advokat Louise Bjurwill, som har arbetat vid FN:s flyktingkommissariat i 20 år, säger att hon är upprörd över fallet med Ganna Chyzhevska.

– Det är så oanständigt. Jag tycker att det är i paritet med ömmande skäl, om det stämmer, om man inte ifrågasätter det på något sätt. En ensam kvinna, 91 år, dement, svårt sjuk, inga anhöriga kvar i landet, säger Louise Bjurwill.

– Jag är nu på väg till Arlanda för att be flygbolaget att följa sina egna bestämmelser, säger Ganna Chyzhevskas dotterdotter Anna Otto till TT.

Enligt henne bör hennes mormor inte få gå ombord på ett flygplan eftersom hon kan bli aggressiv.

Ganna Chyzhevska uppges vara hjärtsjuk, nästan blind och lider av grav demens. Svenska Röda korset uppmanar därför Migrationsverket att ompröva sitt utvisningsbeslut.

"Det känns både orimligt och inhumant att utvisa en 91-åring kvinna som inte har en enda anhörig i sitt hemland", anser Ingela Holmertz, nationell chef för Svenska Röda Korset, i ett pressmeddelande.

Pedofiler i Sverige: Fängelse för huvudman i barnporrhärva


Publicerat: tisdag 18 oktober 2011 kl 10:36

Det blev ett års fängelse för den 43-årige huvudmannen från Borlänge som åtalats för grovt barnpornografibrott i den uppmärksammade stora barnporrhärvan. Kvinnorna dömdes till villkorliga domar och böter.

Klockan 11:00 meddelade Falu tingsrätt domarna i den stora barnpornografihärvan:

Den 43-årige huvudmannen från Borlänge döms till ett års fängelse för grovt barnpornografibrott.

De 23 åtalade kvinnorna dömdes alla till villkorliga domar och varierande antal böter för barnpornografibrott.

En 48-årig kvinna från Ludvika fick det högsta bötesstraffet - 160 dagsböter - sedan hon själv skildrat barn i barnpornografiska bilder.

Ytterligare tre kvinnor från Dalarna fälldes, kvinnor från Smedjebacken, Hedemora och Borlänge. För för två av dem blev det 60 dagsböter och för den tredje 70 dagsböter.

Kvinnorna döms i huvudsak till barnpornografibrott av normalgraden. Att det inte blir fråga om ringa brott beror på att bilderna i vissa fall är särskilt hänsynslösa.

Bilderna, och i vissa fall filmerna, skildrar barn som våldtas på olika sätt av vuxna personer. Ibland är barnen fastbundna.

Ansvaret ligger hos mannen

Lars-Erik Bergström är lagman vid Falu Tingsrätt, och så här förklarar han domarna:

– Vi har i stort sett bifallit åtalet helt och fullt. Vi har dömt från 40 dagsböter, det lägsta för ringa barnpornografibrott, till ett års fängelse för grovt barnpornografibrott, säger Lars-Erik Bergström som är lagman vid Falu tingsrätt.

Rätten menar att även om kvinnorna givetvis måste ta fullt ansvar för sina handlingar, så är det hos mannen som det stora ansvaret ligger.

Hade inte han systematiskt lett in sexchattandet med kvinnorna i barnporr-riktningen, så hade nog inte de här kvinnorna kommit i kontakt med såna bilder, menar rätten.

– Mannen har skickat barnpornografimaterial till samtliga kvinnor, alltså 23 stycken. Medan varje kvinna för sig bara har det som hon tagit emot.

– Skillnaden är ju mängden och spridningen. För det här är ju ett sätt att skydda barnen från att de kränks en gång till genom att de sprids till fler personer. Och det är ju ingen tvekan om att huvudmannen har skickat dem till flera stycken, säger Lars-Erik Bergström.

"Orättvist!"

Men mycket talar för att domen i den stora barnporrhärvan kommer att överklagas.
Samtliga 23 åtalade kvinnor slipper fängelsestraff och får villkorliga domar och böter, medan den huvudåtalade mannen döms till ett års fängelse.

Orättvist, tycker Göran Lock som är mannens advokat:

– Jag är lite besviken på tingsrättens sätt att tolka det som kom fram i rätten. Man kan inte tänka sig eller vill inte tro att kvinnor har den här böjelsen, och då måste man ha någon att skylla på känns det som. Och då blev det han, säger Göran Lock.

Kommer ni överklaga?

– Jag har inte pratat med honom än men det tror jag, jag tycker att det blev för högt straff.


Detta har hänt:

I slutet av september 2010 häktades den då 42-årige Borlängebon sedan polisen påträffat stora mängder barnporr i mannens dator.
Det visade sig då också att han skickat vidare material till andra personer, något som gjorde att 23 personer av båda könen anhölls i sin frånvaro, 20 av dem var kvinnor.

Det stora tillslaget

Den 20 oktober gjorde polisen tillslag på 12 olika platser i landet, från Halland i söder till Norrbotten i norr. 21 personer greps, därav två i Borlänge och en vardera i Hedemora och Grängesberg.

Sammanlagt gjorde polisen 23 husrannsakningar. Redan då förstod polisen att härvan skulle svälla.

Många kvinnor

I januari väcktes sedan åtal i härvan. En man - den numera 43-årige huvudmannen från Borlänge - och 23 kvinnor åtalas. Mannen misstänks för grovt barnpornografibrott och kvinnorna misstänks för barnpornografibrott av normalgraden.

Det anmärkningsvärda är just att så många kvinnor fanns med i målet. De är kvinnor i åldrarna 37 till 70 år, de är spridda över hela landet och flera av dem är mammor, mormödrar och farmödrar.

Och varför tittar de på barnporr i sina datorer? Ja, det frågade sig polisen.
På Interpol där man då och då gör internationella aktioner mot barnpornografiska nätverk blev man förvånad när den här härvan avslöjades.
– Av dom vi tagit fast för att dom haft barnporr i sina datorer är mindre än en procent kvinnor, så vi har inte sett nånting som ens kommer i närheten av det här, sa kriminalkommissarie Anders Persson vid Interpol till TT.

Och kammaråklagare Niclas Eltenius i Falun som lett förundersökningen var lika förvånad han.
– När vi förhört kvinnorna har dom flesta tagit avstånd från barnporr, medan andra medgett att dom fått en kick av det, säger Eltenius till TT. Och Eltenius tror att att ensamhet och sökande av spänning kan ligga kan vara underliggande motiv .

Tusentals bilder och filmer

Så, efter en omfattande förundersökning som tagit tid, så väcktes sedan åtal den 20 maj 2011. Förhandlingarna startade den 12 september vid Falu tingsrätt.

Det var ett stort medieuppbåd följde förhandlingarna i sal fyra.

Den 43-årige man som alla var intresserade av satt i en ljusgrå huvtröja, tillbakalutad med händerna knäppta över magen, och fick lyssna till vilka bevis som åklagaren ansåg sig ha mot honom och de många kvinnor som också misstänktes för barnporrbrott.

Totalt handlade det om över tusen bilder och ett 40-tal filmer med grovt barnpornografiskt innehåll som mannen delat med sig av till de här kvinnorna, enligt åtalet.

Förhören

Under förmiddagen hade åklagare Niclas Eltenius sitt första förhör med mannen, som bland annat berättat att han varit intresserad av datorer "sedan de kom" och beskrev sig själv som datanörd.

Han sa sig vara öppen och social, och kanske något mer intresserad av sex än andra, sa han.
Senare under den första rättegångsdagen presenterades barnpornografiska bilder som bevismaterial, något som skedde bakom stängda dörrar.

De övriga dagarna ägnas åt alla de 23 kvinnor som står åtalade, och bland bevisen finns bilder de själva tagit av närstående barn, och de chattar som mannen och kvinnan ägnat sig åt.

Först ut att förhöras var en kvinna från Ludvika, som sexchattat på nätet med den huvudåtalade mannen och även tagit bilder på ett närstående barn och skickat till honom.

Många av de åtalade kvinnorna har erkänt de faktiska omständigheterna som de står anklagade för, att de tagit emot och tittat på bilder med övergrepp på barn, men förnekar samtidigt ansvar för brott. De tycker alltså inte att de gjort nåt olagligt.

Den 4 oktober var sista dagen för rättegången och åklagare Niclas Eltenius yrkade då på ett års fängelse för huvudmannen och villkorlig dom och böter för de 23 kvinnorna.

Domen blev som Eltenius ville; ett års fängelse för den 43-årige huvudmannen från Borlänge. Villkorlig dom och böter för de 23 kvinnorna.



Domarna:

Man, 43 år från Borlänge, döms till ett års fängelse för grovt barnpornografibrott.
Övriga döms för barnpornografibrott (dagsböter i kronor inom parentes):
Kvinna, 62 år, Mellerud (5 600)
Kvinna, 46 år, Uppvidinge (12 000)
Kvinna, 60 år, Nordmaling (3 000)
Kvinna, 50 år, Norberg (3 000)
Kvinna, 58 år, Smedjebacken (3 000)
Kvinna, 40 år, Österåker (3 000)
Kvinna, 46 år, Trollhättan (9 000)
Kvinna, 48 år, Växjö (3 000)
Kvinna, 38 år, Sala (7 200)
Kvinna, 43 år, Hedemora (6 000)
Kvinna, 44 år, Haninge (7 500)
Kvinna, 64 år, Upplands Väsby (18 000)
Kvinna, 44 år, Älvsbyn (5 400)
Kvinna, 55 år, Hofors (7 200)
Kvinna, 53 år, Borlänge (6 300)
Kvinna, 51 år, Eskilstuna (7 000)
Kvinna, 48 år, Ludvika (14 400)
Kvinna, 70 år, Ale (3 000)
Kvinna, 49 år, Sandviken (5 400)
Kvinna, 46 år, Visby (3 000)
Kvinna, 61 år, Bräcke (2 500)
Kvinna, 39 år, Tidaholm (3 000)
Kvinna, 56 år, Eslöv (2 500)
Samtliga utom kvinnan från Sala har även fått villkorlig dom.