6 juni 2018
När president Putin i dag tas emot på ett
vänskapligt besök i Österrike så är det en förvarning om en helt ny situation i
Europa.
Den enade fronten i EU mot ett aggressivt
Ryssland har gått upp i rök.
För Putin är det första gången på nästan ett
år som han besöker ett västeuropeiskt land. Det har helt enkelt inte funnits så
många länder i Västeuropa som är beredda att ta emot honom. Särskilt inte för
vänskapsbesök.
Men nu blåser förändringens vindar.
Österrike har sedan december en
regering bestående av det konservativa ÖVP och högerpopulisterna FPÖ. FPÖ har
sedan länge mycket vänskapliga förbindelser med Ryssland. Men även
förbundskanslern Sebastian Kurz tycker att västvärlden bör gräva ned stridsyxan
med Ryssland. Han vill att Österrike ska fungera som en brobyggare mellan öst
och väst.
Österrike var ett av få EU-länder som inte
utvisade några ryska diplomater på grund av mordförsöket med nervgift på den
förre ryske agenten Sergej Skripal i brittiska Salisbury.
I ryssvänlighet har
Österrike fått färskt sällskap av Italiens nya regering, en koalition av
missnöjespartiet Femstjärnerörelsen och högerextrema Lega. Båda partierna ser
upp till Ryssland och vill få ett slut på EU:s bestraffande politik mot Moskva.
”En stor statsman”
Lega-ledaren Matteo Salvini hyllade i går
Putin som "en stor statsman" men förnekade anklagelserna att hans
parti tar emot pengar av Ryssland.
I helgen fick även det lilla Slovenien en
högerpopulistisk regering. Sedan tidigare har Ungern, Bulgarien och Grekland
funnits på den Moskva-vänliga listan.
Därmed ser EU:s enade front mot Ryssland
definitivt ut att ha rämnat. Framöver blir det mycket svårt att få enighet
bakom unionens ekonomiska sanktioner mot det mäktiga landet i öst.
För Vladimir Putin är det verkligt goda
nyheter och ett bevis på att hans politik att försöka splittra EU lyckats.
EU med sina 27 länder är en mäktig
motståndare. Var och en för sig är Europas stater lättare att hantera.
Extra tydlig har Kremls taktik blivit efter
att EU införde en rad olika sanktioner mot Ryssland som straff för att man
annekterade Krim 2014 och startade krig i östra Ukraina.
Hållhake
Till en början var enigheten inom EU ganska
stark men Putin försökte splittra unionen genom att rikta in sig på länder som
är traditionellt ryssvänliga eller där Ryssland har en hållhake med ekonomiska
lån eller energiförsörjning. En tredjedel av Europas olja och gas kommer från
Ryssland.
Dessutom har Ryssland använt sig av desinformationskampanjer där man försökt
påverka utgången i ett antal europeiska val.
Vad som är orsak och verkan kan vara svårt att
avgöra men drygt fyra år efter att Ryssland tog över Krim så ser Putin ut att
vara på väg att slingra sig ur EU:s strypgrepp.
De nuvarande ekonomiska sanktionerna går ut
den 31 juli. Då måste de förlängas, annars så faller de. Alla EU-länder måste
vara eniga. I nuläget är det inte självklart att länder som Ungern, Italien och
Österrike skulle rösta för en förlängning. Kanske skulle de godta att
sanktionerna blev kvar ytterligare en tid om de mildras.
Billigt för Putin
Till saken hör att även ett antal andra
EU-länderna i tysthet vill bli av med eller mildra sanktionerna eftersom
Ryssland infört motsanktioner som skadat ekonomierna i många EU-länder.
Även om sanktionerna inte fått Rysslands
ekonomi att kollapsa har de varit kännbara. Framförallt så pekar de ut Ryssland
som en skurk. Putins mål är att få ett slut på sanktionerna och tvätta bort
pariastämpeln.
Våren 2014 såg Ryssland ut att vara i ett
mycket svårt läge. Priset för att annektera Krim blev mycket högt. På alla
plan.
Bara fyra år senare ser vekligheten delvis
helt annorlunda ut.
Om Ryssland inom de närmaste åren kan bli av
med EU:s ekonomiska sanktioner och samtidigt behålla Krim så är det en enorm
seger för Putin. Han har med våld ändrat Europas gränser men priset har i så
fall varit lågt, sett med ryska ögon.
Wolfgang Hansson
