tisdag 26 februari 2019

Dottern till Putins talesman gör praktik i EU-parlamentet - en del parlamentariker anser det vara "helt oacceptabelt"

https://svenska.yle.fi/artikel/2019/02/26/dottern-till-putins-talesman-gor-praktik-i-eu-parlamentet-en-del-parlamentariker

26 februari 2019

21-åriga Elizaveta Peskova är anställd som praktikant av en EU-parlamentariker från den franska ytterhögern. Hon är också dotter till president Vladimir Putins presstalesman Dmitrij Peskov. En del anser det ytterst olämpligt att hon har tillgång till dokument och diskussioner i Bryssel.

"Peskova är visserligen dotter till en viktig person i den Ryska federationen, men som studerande har hon samma rätt till praktikplats under sina studier som andra unga människor" skriver den franske EU-parlamentarikern Aymeric Chauprade i en kommentar till Radio Free Europe.

USA-stödda Radio Free Europe/Radio Liberty var först ute med att rapportera om Peskovas praktikplats. Peskova studerar juridik i Paris.

Chauprade tillade att Peskova inte arbetar för någon - varken statlig eller privat - sammanslutning i Ryssland.

Chauprade är tidigare medlem av det franska ytterhögerpartiet Nationell samling (tidigare Nationella fronten). I slutet av 2015 hoppade han av partiet och är numera obunden, men tillhör den nationalkonservativa och euroskeptiska EFDD-gruppen (Gruppen Frihet och direktdemokrati i Europa) i Europaparlamentet.

Chauprade stöder öppet Rysslands annektering av Krimhalvön och var en av de internationella valobservatörer som tackade ja till Moskvas inbjudan att följa med folkomröstningen på Krim i mars 2014.

Peskova själv deltog också i olika jippon på Krimhalvön efter annekteringen.

Vad har Peskova tillgång till i Bryssel?

Chauprade sitter i både EU-parlamentets utrikesutskott och i underutskottet för säkerhet och försvar.

Den lettiska EU-parlamentarikern Sandra Kalniete säger till Radio Free Europe att det bryter mot säkerhetsnormerna i Europaparlamentet att Peskova fått en praktikplats där.

Till den lettiska nyhetsbyrån Leta hävdar Kalniete att Peskova har obegränsad tillgång till parlamentets databas och lokaler.

Flera andra baltiska och franska EU-parlamentariker har uttryckt bestörtning över nyheten.

Peskovas arbetsgivare Aymeric Chauprade säger till nyhetsbyrån AFP att hans praktikant inte får delta i några möten som hålls bakom lyckta dörrar och att hon inte har tillgång till hemligstämplade dokument.

Enligt honom har anställningen gått till helt enligt parlamentets regler. Chauprade uppger att Peskova inledde sin praktik vid Europaparlamentet i november i fjol och avslutar den i slutet av april när också Chauprades mandatperiod tar slut.

Källor: Radio Free Europe, AFP

onsdag 6 februari 2019

Danskt Jehovas vittne dömdes till 6 års fängelse i Ryssland - väntade på rättegång i över 600 dagar

https://svenska.yle.fi/artikel/2019/02/06/danskt-jehovas-vittne-domdes-till-6-ars-fangelse-i-ryssland-vantade-pa-rattegang

6 februari 2019

En rysk domstol har dömt en dansk medlem av den religiösa gruppen Jehovas Vittnen till sex års fängelse.

Det är den första fängelsedomen mot ett Jehovas vittne i Ryssland, sedan landet år 2017 förbjöd den religiösa rörelsen.

Den dömde dansken, 46-årige Dennis Christensen, arresterades av en väpnad polisstyrka 2017 då han ledde en bibelgrupp i Oriol i södra Ryssland. Han har suttit i häktet i väntan på rättegång i över 600 dagar.

Det finns för närvarande runt 100 öppna rättsfall mot Jehovas Vittnen i Ryssland.

I Danmark har domen väckt bestörtning. Den danske utrikesministern Anders Samuelsen uppmanade Ryssland att respektera religionsfrihet och inte placera Jehovas vittnen i samma kategori som terrorister.

En prövning för rysk religiös frihet

Jehovas Vittnen har sitt huvudkvarter i USA och har de senaste åren utsatts för allt hårdare press av den ryska ortodoxa kyrkan, som stöds av landets president Vladimir Putin. Organisationen anklagas för att underminera statliga institutioner och traditionella värderingar.

Jakten på Rysslands "interna fiender" intensifierades i samband med den ryska annekteringen av delar av Ukraina 2014, och de försämrade relationerna mellan väst och Ryssland i samband med det.

Christensens advokat tänker överklaga och menar att domen bryter mot rysk grundlag som i dagsläget garanterar religiös frihet. Han fruktar att domen kan bli ett farligt prejudikat för andra liknande fall i framtiden.

Nya lagar begränsar snart yttrandefriheten i Ryssland ytterligare: ”En ryggsäck som tynger medierna”

https://svenska.yle.fi/artikel/2019/02/06/nya-lagar-begransar-snart-yttrandefriheten-i-ryssland-ytterligare-en-ryggsack-som

6 februari 2019

I det ryska parlamentets underhus, Duman, slog man ihop fyra lagförslag till ett paket som redan har godkänts i första behandling. Lagarna gäller nya begränsningar av yttrandefriheten och väntas bli godkända redan inom februari.

Om lagförslaget går igenom kommer det att innebära att dryga böter kan dömas ut för medier som publicerar falska nyheter. Också enskilda personer kan bötfällas, till exempel för att ha gett spridning åt falska nyheter på sociala medier.

Dessutom kommer det att innebära ytterligare skärpta regler för webbsajter, som kan blockeras av övervakningsmyndigheten Roskomnadzor. Redan tidigare har hundratals tusen sajter blockerats.

Ytterligare press på kritiska medier

Artjom Kozljok som är ordförande för medborgarorganisationen Roskomsvoboda ser risker.

- Det här blir ytterligare en ryggsäck som tynger medierna och den drabbar särskilt dem som hittills har vågat publicera material som är kritiskt mot makthavarna.

Roskomsvoboda arbetar mot censur på internet och kan, tillsammans med andra liknande organisationer, ge utlåtanden om lagförslag. Enligt Kozljok leder deras synpunkter sällan till någon förändring.

Han tror inte att tillämpningen av lagen blir rättvis.

- Vissa medier och privatpersoner kommer att drabbas medan andra går fria.

Lagen gäller alla, men vissa berörs ändå inte

Roskomnadzor kan efter eget övervägande med stöd av lagen välja att ge en varning eller att blockera en internetsida. De kan också välja att inte reagera.

Även om till exempel de stora, federala tv-kanalerna inte alltid sprider sanningsenlig information, kommer de att gå fria, bedömer Kosljok.

Lagförslaget kommer antagligen att få små förändringar innan det inom kort kommer upp i andra behandling. Det är emellertid klart att det godkänns, om president Vladimir Putin ger grönt ljus.

De små partierna, Vladimir Zjirinovskijs LDPR och Kommunistpartiet, har uttryckt kraftig kritik mot lagförslaget, men Putins stödparti Enade Ryssland stöder det.