11 november 2015
Finland har en högre
andel barnlösa vuxna än de övriga nordiska länderna. Statistiken över
jämställdheten i Norden är synnerligen homogen, men vissa skillnader mellan
länderna framträder skarpt.
Nordiska
ministerrådet publicerade i våras en sammanställning i fickformat över den
nordiska jämställdheten i siffror. Nu finns den även i digital form.
Sajten presenterar
statistik över skillnaderna mellan könen vad gäller demografi och hälsa,
utbildning, sysselsättning, inkomst och inflytande.
Uppgifterna har
samlats in av statistikmyndigheterna i de nordiska länderna under loppet av ett
år. I en del fall presenteras också utvecklingen under de senaste två
decennierna, eller jämförande siffror på EU-nivå.
Föräldrarna blir
äldre i alla länder
De demografiska
diagrammen visar att familjebildandet i alla de nordiska länderna har skjutits
framåt i livet. Det förklaras med att både män och kvinnor i allt större
utsträckning skaffar sig en högre utbildning och går ut i arbetslivet innan de
skaffar barn.
I både Finland,
Sverige, Norge och Danmark födde kvinnorna år 2013 sitt första barn vid i
genomsnitt 29 års ålder. Island utmärkte sig genom att förstföderskorna var
omkring två år yngre.
Männen brukade vara
två-tre år äldre än kvinnorna vid första barnets födelse. Variationen låg
mellan 30 år i Island och 31,5 år i Sverige.
Gemensamt för alla
fem länder var att de nyblivna föräldrarna - både mammor och pappor - var
två-tre år äldre än år 1995.
Finland avviker
klart
En stor del av
nordborna har inga barn alls. Även om webbplatsen inte redogör för utvecklingen
över tid, kan man nog anta att andelen barnlösa har ökat sedan 1990-talet.
Webbplatsens
statistik gäller män och kvinnor i 45-årsåldern, med smärre avvikelser mellan
de olika länderna.
I Finland var 28
procent av männen i denna kategori barnlösa. Det är en markant skillnad till
övriga Norden - i Norge är motsvarande andel 23, i Sverige 22 och i Danmark
20,5 procent. (För Island presenteras inga siffror.)
Även bland kvinnorna
var skillnaden påfallande. I både Danmark, Norge och Sverige var mellan 12 och
14 procent av alla 45-åriga kvinnor barnlösa, mot 19 procent i Finland.
Ska siffrorna
uttydas så att finländare är mer benägna att leva fartfyllt singelliv, eller
att barnlösheten är en avspegling av den ökande ensamheten inom även de mest
produktiva årsklasserna? Några tolkningar av statistiken står inte att finna på
webbplatsen.
