https://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/a/ALgnmM/wolfgang-hansson-trycket-okar-pa-nato-att-gora-mer
7 mars 2022
Intellektuellt är det lätt att med tanke på insatserna
förstå västvärldens ovilja att ingripa militärt för att få stopp på kriget i
Ukraina. Men moraliskt kan man undra hur länge världen kan stå vid sidlinjen
och titta på medan Putins armé massakrerar civila och förvandlar städer till
grushögar.
Den gångna helgen framträdde Ukrainas president Zelenskyj
två gånger med alltmer desperata krav på Nato att inrätta en flygförbudszon
över Ukraina. En sådan skulle göra det mycket svårare för ryska bombplan att
attackera bostadsområden, broar och andra mål från luften.
Problemet är att en sådan flygförbudszon också innebär en
stor risk att stridsflyg från Nato hamnar i direkta strider med ryskt flyg, President
Joe Biden har hela tiden gjort klart att USA:s röda linje går vid att ingripa
militärt i kriget. Inga trupper på marken. Inga Nato-flyg i luften, har varit
Bidens tydliga besked.
Men det här är ett krig där omvärlden kan följa mycket av
vad som sker via krigsoffrens mobilfilmer som sprids på sociala medier. Vi ser
hur bostadshus träffas av bomber, hur skräckslagna civila gömmer sig i
skyddsrum och källare och hur modiga människor försöker stoppa stridsvagnar.
Kriget kommer väldigt nära.
Ju längre kriget pågår och desto mer av de civilas
lidande vi får se desto mer kommer frustrationen och vanmakten att växa över
att omvärlden inte kan göra något för att få stopp på kriget. Och desto mer
kommer trycket att öka från president Zelenskyj och andra ukrainare att världen
måste ingripa mer direkt.
Så småningom kanske också från delar av den allmänna
opinionen i Europas länder.
Krigföring ryssarna behärskar
I nuläget har Rysslands president i princip ett fribrev
att göra vad han vill. Det är bara Ukrainas hårda motstånd han behöver bekymra
sig över.
När det snabba kriget som Ryssland önskade sig inte blev
verklighet ser det nu ut som att Putin istället tänker använda de civila som en
murbräcka för att få den ukrainska armén att ge upp.
Staden Mariupol i söder är omringad av ryssarna och
utsatt för häftig granatbeskjutning. Ryska trupper har också nått Kievs
förorter och enligt den ukrainska militären så planerar Ryssland en stormning
för att kunna avsätta Ukrainas demokratiskt valde president.
Många militära experter tror att ryssarna kommer att göra
på samma sätt som i Mariupol. Omringa staden och sedan beskjuta den
urskiljningslöst med granater.
Det är en krigföring som ryssarna behärskar och tidigare
provat i bland annat Tjetjeniens huvudstad Grozny och i Aleppo i Syrien der man
slåss på Assad-regimens sida.
En krigföring som innebär ett stort lidande för den
civilbefolkning som vägrar eller inte vågar fly.
Belägringen gör det svårt att få tag på vatten, mat och
mediciner.
Ett farligt dilemma
Tillgång till sjukvård är starkt begränsad. Utan el
fryser människor.
Spåren från Grozny och Aleppo förskräcker verkligen.
Stora delar av städerna jämnades mer eller mindre med marken. Grozny har i dag
återuppbyggts men delar av Aleppo ligger fortfarande i ruiner.
Världen bevittnade båda dessa övergrepp utan att ingripa.
Men mediebevakningen var inte tillnärmelsevis så omfattande som den är från
Ukraina. Om ukrainska städer mitt i Europa utsätts för motsvarande behandling
ökar trycket på väst att ingripa.
Men förutom ett svårt dilemma är det också en farlig
utveckling.
Trycket på väst att agera kan göra att Nato hamnar i den
situation man till varje pris vill undvika, i direkta strider mot Ryssland. Ett
enda felsteg vore enligt många liktydigt med starten på ett tredje världskrig.
Kanske är det rentav vad Putin hoppas på för att kunna
samla det ryska folket kring ett krig som i dag verkar vara allt annat än
populärt.
EU och USA har agerat ovanligt kraftfullt för att hjälpa
Ukraina. Man har riktat historiskt starka sanktioner mot Ryssland. Ukraina har
fått avancerade vapen och miljardbistånd för att hjälpa till att lösa den
humanitära katastrofen.
Dessutom får alla ukrainare flyktingstatus i Europa. De
kan välja att söka skydd i vilket land de vill.
Men gränsen går vid ett direkt militärt ingripande. Så
länge Putin inte angriper ett Nato-land. Där går nämligen en annan gräns.
I ett sånt läge har Nato-chefen Jens Stoltenberg sagt att
varje tum av Natos territorium ska försvaras.
Wolfgang Hansson