www.expressen.se/nyheter/harifran-jobbar-putins-spioner-i-sverige
20 september 2015
Ryssland spionerar
allt mera intensivt på Sverige - och samlar information från bankers
kontoregister, socialtjänstens listor och andra databaser.
Alla de tre stora
ryska underrättelsetjänsterna har agenter på plats här.
Det är en del av den
gamle KGB-mannen Vladimir Putins storsatsning på det ryska spionaget.
– Putin har satt in
KGB-veteraner överallt i den ryska ledningen, säger Rysslandsexperten Carolina
Vendil Pallin.
Rysslands
spionageverksamhet växer över hela världen. President Vladimir Putin, skolad i
den allsmäktiga sovjetiska säkerhetstjänsten KGB och än i dag omgiven av gamla
KGB-kompisar, driver personligen igenom en massiv återuppbyggnad av landets
säkerhets- och underrättelsetjänster - vilka monterades ned i viss utsträckning
under 1990-talet.
Det är ett led i
Putins stora militära upprustning och aggressiva utrikespolitik, som syftar
till att återge Ryssland dess "rättmätiga" plats bland stormakterna.
En politik som är omåttligt populär på hemmaplan, men gör Rysslands grannar
minst sagt nervösa.
Enligt samstämmiga
källor är Rysslands spioneri i Sverige i dag större än på den sovjetiska tiden
under det kalla kriget. Säkerhetspolisen Säpo slog i sin årsrapport i våras
fast att Rysslands underrättelseaktivitet är det största hotet mot Sveriges
säkerhet - och att ungefär var tredje rysk diplomat i Sverige är spion.
– Det mest oroande
är att den ryska underrättelsetjänsten har ändrat karaktär. Den har, som Säpo
påpekar, återgått till att vara riktad mot militära mål, säger Jan Leijonhielm,
seniorrådgivare i underrättelsestudier på Försvarshögskolan och tidigare chef
för Rysslandstudier på Totalförsvarets forskningsanstalt (FOI).
Riktar in sig på
militära objekt
– Ryssarna riktar in
sig på militära objekt som vägar, broar, hamnar och annan känslig information.
Det är en successiv återgång till operativ militär underrättelsetjänst. Det
misstänkta ubåtsintrånget förra året passar bra in i det mönstret.
– Sådan
underrättelsetjänst är kopplad till militär planläggning. Det handlar om en
målmedveten och långsiktig planering knuten till angreppsplaner. Det finns
ingen annan förklaring, säger han.
Jan Leijonhielm, som
själv har ett förflutet inom underrättelsetjänsten, förklarar att alla de tre
stora ryska "tjänsterna" är aktiva i Sverige: den militära
underrättelsetjänsten GRU, den civila utrikesunderrättelsetjänsten SVR och den
interna säkerhetstjänsten FSB, som annars mest verkar på hemmaplan.
– GRU riktar in sig
på militära objekt samt på all teknisk utveckling som har militär betydelse.
SVR har begränsat mandat till att följa politisk/ekonomisk utveckling, säger
Jan Leijonhielm.
– FSB har börjat
bedriva underrättelseverksamhet också i utlandet. De riktar in sig på ryska
emigranter, på terrorism och på ryska oppositionella som vistas utomlands.
Också på organisationer som samverkar med dessa oppositionella.
– Den ryske ledaren
Boris Jeltsin slog sönder KGB på 1990-talet för att minska dess inflytande.
Putin bygger upp det här igen och satsar våldsamt på underrättelsetjänsten. Den
är ett viktig politiskt instrument för den ryska ledningen, säger han.
"På olaglig väg
- och i skydd av diplomatiska skenbefattningar - samlar ryska
underrättelseofficerare in information om det svenska försvaret, politik,
ekonomi, teknik, vetenskap och politiska flyktingar", skriver Säpo i sin
årsrapport för 2014.
Gör dataintrång
Ett exempel är GRU
som försöker köpa utrustning som antingen omfattas av embargo eller är hemlig.
Säpo har stoppat flera försök till köp av exportlicensbelagda produkter, heter
det i rapporten. GRU försöker också värva agenter, göra dataintrång och
intresserar sig för svensk militär och polis. De ryska agenterna är ofta välutbildade,
yrkeskunniga tjänstemän med kompetens inom psykologi, språk, litteratur, konst
och informationshantering, enligt Säporapporten.
– Ungefär var tredje
rysk diplomat är en underrättelseofficer. De ser inte riktigt ut som man tänker
sig med slokhatt, mustasch, mörka glasögon och trenchcoat. De ser ut som du
och jag, sade Wilhelm Unge, chefsanalytiker på Säpos
avdelning för kontraspionage, när han presenterade
rapporten i mars.
Koncentrerar sig på
agenter
Underrättelseexperten
Joakim von Braun säger att ryssarna till skillnad från västländerna
koncentrerar sig på mänskliga agenter, även om de också bedriver signalspaning.
Anledningen är att Ryssland vill ha ett system som fungerar i både krig och
fred.
– Ryssarna fokuserar
på enskilda personer som kan sitta på mycket information, som genom sitt arbete
har tillgång till stora dataregister. Som kan göra körningar på 100 000-tals
personer. De vill ha folk som de kan ställa frågor till och be att kolla saker,
säger Joakim von Braun, specialist på IT-säkerhet och underrättelseverksamhet.
Han förklarar att
den ryska underrättelsetjänsten har en lång rad mål. Till exempel att komma åt
databaser, bankers kontoregister, socialtjänstens listor, förteckningar över
studenter på universitet och högskolor. Samt människors adresser,
inkomstuppgifter och mobilnummer.
– Agenterna börjar med en kartläggning av hela människan. När de fått klart för sig vilka individer som kan ha information närstuderar de ett 100-tal som kan komma i fråga. Sedan närmar de sig två, tre lämpliga agenter, säger Joakim von Braun.
– Själva värvningen
kan ta lång tid, men ibland går det på några veckor. Det handlar i dag mer och
mer om pengar. De kommunistiska motiven har försvunnit, även om
anti-amerikanska motiv fortfarande kan spela en roll, säger han.
Ryssland har tre
kategorier av agenter, enligt den ansedde försvarsbloggaren Jägarchefen. Först
den klassiske underrättelseofficeraren som arbetar som diplomat på ambassad
eller konsulat, sedan agenten med "icke-officiell täckbefattning" men
med koppling till Ryssland som kan jobba som affärsman eller journalist. Och
slutligen "illegalisten", en spion utan officiell anknytning till
Ryssland som det kan ta många år att plantera.
Ryssland kan ha runt
40 underrättelseofficerare i Sverige i dag. Detta baserar på Säpos uppskattning
att en tredjedel av de 56 ackrediterade ryska diplomaterna är spioner. Till
denna tredjedel bör läggas lika många agenter i de andra två kategorierna,
enligt Jägarchefen.
"Ett
icke-deklarerat krig"
– Ryssland
förstärkte sin militära förmåga när ekonomin tillät. Då växte också
underrättelse- och säkerhetstjänsterna. Många i Ryssland anser att landet redan
är angripet av västvärlden i ett icke-deklarerat krig, säger Carolina Vendil
Pallin, forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) med
inriktning på rysk säkerhetspolitik.
– De här tjänsterna
har fått allt större roll och därmed deras hotbedömningar. Sverige hamnar i
fokus men inte mer än många andra länder.
KGB-tung regering
– En hel del
företrädare för dessa tjänster finns i regeringen, som är rätt KGB-tung. Det är
allvarligt om deras bedömningar ligger till underlag för beslut, vilket det
finns anledning att misstänka.
– Om Putin förlitar
sig mer på underrättelsetjänstens bedömning än på ryska UD:s analys blir det en
mera uttalad hotbild. Ryssland uttolkar sin omvärld beroende på vilka källor
man främst använder sig av, säger hon.
Expressen har bett
Rysslands ambassad i Stockholm och Rysslands UD i Moskva om en kommentar till
spionerianklagelserna. Liudmila Klimenkova, första ambassadsekreterare för
press- och kulturfrågor på ryska ambassaden i Stockholm, svarar via mejl:
– Jag har pratat med
mina chefer. Vi kommer inte att kommentera.
Arne Lapidus
Spionernas mål och
metoder
Underrättelseexperten
Joakim von Braun om vad de ryska spionerna är ute efter:
Information
Kolla upp
informationsbärare. Häromåret grep Säpo en rysk forskare på Lantbruksuniversitetet
i Uppsala, som utvisades. Han hade rapporterat om svenska forskarkolleger och
deras svagheter: ekonomiska problem, drickande, problem och motgångar på
jobbet. De ryska agenterna fokuserar på försvaret, politiska partier,
statsförvaltning, massmedier och universitet.
Det kan också handla
om enkla saker som att stjäla officiellt brevpapper. Det har under de senaste
månaderna dykt upp förfalskade brev om rysk-ukrainska frågor, som såg ut som om
de hade skrivits av den svenske försvarsministern och en svensk chefsåklagare.
Agenterna försöker
komma åt databaser, bankers kontoregister, socialtjänstens listor,
förteckningar över studenter på universitet och högskolor. Adresser,
inkomstuppgifter, mobilnummer.
Teknologi
Skaffa teknologi som
kan användas i krigsmakten. Nästan all teknologi har både civil och militär
tillämpning.
Militären
Kartlägga renodlade
militära objekt.
Skaffa in
information om försvars-, säkerhets- och utrikespolitik. Ryssland lägger ned
mycket kraft på att Sverige inte ska gå med i Nato. Agenterna försöker
klarlägga vem som är för och emot Nato, försöker påverka viktiga personer.
Ryska underrättelse-
och säkerhetstjänster
GRU
Den militära underrättelsetjänsten GRU verkar utomlands och har ett spionnätverk som anses vara flera gånger större än det civila SVR:s. Utöver agenter ägnar sig GRU också åt signalspaning och åt att analysera data från de ryska spionsatelliterna. GRU har flera elitförband. Till skillnad från KGB upplöstes GRU inte efter Sovjets fall. GRU:s chef är underställd Rysslands ÖB - men utses av presidenten.
SVR
Den utländska
underrättelsetjänsten SVR verkar utomlands, främst på det civila området. Bland
huvuduppgifterna är att bedriva ekonomiskt, vetenskapligt och teknologiskt
spionage, men SVR kan också ha militära och strategiska uppgifter. SVR
grundades 1991 som en av efterföljarna till KGB, som upplöstes efter Sovjets
fall. SVR-chefen rapporterar direkt till Rysslands president Vladimir Putin.
FSB
Den federala
säkerhetstjänsten FSB ansvarar för Rysslands interna säkerhet. Bland
huvuduppgifterna är kontraspionage samt bekämpning av terrorism, organiserad
brottslighet och narkotikasmuggling. FSB grundades 1995 som en av efterföljarna
till Sovjettidens KGB. FSB har sitt högkvarter i Lubjanka i Moskva, som
tidigare var KGB:s beryktade adress. FSB:s chef är direkt underställd Rysslands
president.
