”Putin vill även återta Finland”

www.svd.se/nyheter/utrikes/svep-ukrainakrisen_3386708.svd?sidan=15

29 mars 2014

När ledarna för de viktigaste industriländerna i måndags möttes i Haag var det inte som G8 utan som G7. Orsaken var att Ryssland efter annekteringen av Krim tillfälligt uteslutits ur G8 som ett slags straff - men effekten kan bli den rakt motsatta.

– Västländernas försök att etablera sanktioner stödjer istället Putin. Därför att sanktionerna bekräftar Putins bild av omvärlden: USA och väst är fienden som försöker omringa och förminska Ryssland. Detta har också varit budskapet i Kremls propaganda och nu visar sanktionerna i det ryska folkets ögon att Putin under alla år har haft rätt.

Personen som säger detta på en telefonledning från Washington är inte vem som helst. Andrej Illiaronov har varit president Vladimir Putins närmaste man och suttit bakom honom på flera G8-möten. Åren 2000-2005 var han Putins närmaste ekonomiska rådgivare. Illarionov är stolt över att ha bidragit till den ryska ekonomins starka tillväxt.

– Jag förutsåg inte att dessa ekonomiska resurser och makten skulle användas mot oppositionen i Ryssland och aggression mot grannarna.

Andrej Illarionov är numera verksam som senior ledamot av den ansedda liberala tankesmedjan Cato Institute i Washington. Till Washington ringde också Tysklands kansler Angela Merkel två dagar efter den ryska ockupationen av Krim. Hon hade då talat i timtal med Vladimir Putin och beklagade i sitt samtal med president Barack Obama att Putin ”tappat kontakt med verkligheten”.

– Putin har en världsbild som är mycket annorlunda jämfört med G7-ledarnas och resten av världens. Men det är Merkel som inte är i kontakt med verkligheten - med Putins verklighet. Västliga ledare har varken förstått Putins världsbild, logik eller hans avsikter och de inser därför inte vilka problem de står inför.

– Västs ledare verkar, utifrån vad de säger, helt och hållet ha glömt att det faktiskt finns ledare i världen som vill erövra andra länder, kritiserar Andrej Illarionov.

Vladimir Putin är präglad av sin bakgrund i säkerhetstjänsten KGB under det kalla kriget. Enligt den matris som KGB såg världen igenom så låg USA, väst eller fascister bakom huvuddelen av problemen i Sovjetblocket. Samma dolda krafter sägs ha inspirerat till Sovjetunionens upplösning, Natos och EU:s utvidgningar och ligga bakom utvecklingen i Ukraina. I sitt segertal som Putin höll den 18 mars inför Federationsrådet, och som där möttes av applåder och tårar, finns flera av dessa inslag.

– Väst ljuger alltid och försöker förstöra Ryssland. Det enda man kan förlita sig på är sin egen makt och styrka. Den ska användas för att återställa den kontroll som Ryssland och tidigare härskare i Kreml haft. Både som ett förebyggande skydd mot väst och för ta tillbaka Rysslands historiska äganderätt och därmed skapa historisk rättvisa.

Det för oss tillbaka till siste tsarens Ryssland och Josef Stalins Sovjetunion?

– Ja, om det blir möjligt för Putin. Det beror på maktförhållandena i världen. För sex år sedan erövrade Putin Abchasien och Sydossetien från Georgien. Väst lät honom göra det ostraffat och nu har han fått Krim. Nu ska östra och södra Ukraina destabiliseras så att självförsvarsstyrkor kan ta makten där. Om situationen tillåter kan det bli en militär inmarsch. Målet är en pro-rysk marionettregering i Kiev.

– Men även betydande delar av Georgien, Ukraina, Vitryssland, de baltiska staterna samt Finland är stater där Putin anser sig ha äganderätt. Finland löd ju under Ryssland under 109 år, 1809-1917. Putins syn är att han skyddar det som tillhör honom och hans historiska föregångare, svarar Andrej Illiaronov.

Att gå in i de baltiska staterna skulle innebära konfrontation med Nato?

– Jag påstår inte att de baltiska staterna just nu står på Putins agenda. Han kan ta itu med dem senare.

Men skulle verkligen EU-landet Finland hotas?

– Det står inte på Putins agenda idag eller i morgon. Men om Putin inte stoppas tidigare så kommer frågan att väckas förr eller senare. Putin har ju sagt flera gånger att bolsjevikerna och kommunisterna gjorde stora misstag. Han skulle mycket väl kunna säga att bolsjevikerna 1917 begick förräderi mot ryska nationella intressen genom att ge Finland självständighet.

Om ni har rätt, hur ska då Putin stoppas?

– Det gäller att sätta sig till motvärn med alla tillgängliga medel. Jag är ingen blodtörstig person, men det finns ibland ingen annan utväg än militär makt för att stoppa en motståndare. Väpnat motstånd kan hindra mycket allvarligare blodspillan - som när Finland som tog upp striden mot Josef Stalin i Vinterkriget 1939 och bevarade sin frihet och självständighet, svarar Andrej Illarionov.

I förhandlingarna med Finland hänvisade Stalin till historien. Det sovjetiska anfallet in i Finland som stoppades av finländarna 1939-40 skulle ha gått ända fram till svenska och norska gränserna.

Andrej Illarionov är kritisk mot att försvarsalliansen Nato inte agerat tydligare under Ukrainakrisen.

– Hittills har Nato inte visat någon avsikt att genomföra kollektivt försvar av Europa, vare sig av medlemmarna eller av länder utanför Nato. Jag har hittills inte sett att Nato förstått situationens fulla allvar. Efter Georgien och Krim finns det inget skäl att tro att detta är Putins sista aggression. Det enda svaret på ren aggression är demonstrera sin villighet till kollektivt försvar.

Mikael Holmström

Suomettuminen / Finlandisering: Ryskt ägande i Pyhäjoki väcker delade känslor

http://svenska.yle.fi/artikel/2014/03/28/ryskt-agande-i-pyhajoki-vacker-delade-kanslor

Publicerad 28.03.2014 - 15:43. Uppdaterad 28.03.2014 - 20:14

I Pyhäjoki i Norra Österbotten hoppas kommunfullmäktige fortfarande på att man ska få ett kärnkraftverk till kommunen. Det är energibolaget Fennovoima som ska bygga kraftverket, men allt fler delägare i Fennovoima har dragit sig ur projektet.

Kraftverket ska levereras av ryska Rosatom. Förhoppningen har hittills varit att 66 procent av Fennovoima ska innehas av finländska företag och att ryska Rosatom bara ska ha en andel på 34 procent.

Men då också Kesko har dragit sig ur kärnkraftsprojektet hotar den inhemska andelen att krympa.

Kommunfullmäktige i Pyhäjoki väntas ändå rösta för kärnkraftverket med stor majoritet. Omröstningen måste göras på nytt, eftersom projektet har förändrats betydligt sedan det fick grönt ljus förra gången.

"Ryssarna är pålitliga"

Anna-Liisa Tuuttila (C) tycker inte att det är något problem att kraftverket levereras av Rosatom.

- Ryssarna har tidigare byggt Rautaruukki i Brahestad och kärnkraftverket i Lovisa. Det är ingen orsak att vara bekymrad.

Inte heller den pågående Ukrainakrisen med hot om bojkotter och sanktioner mot Ryssland bekymrar.

- Ryssland har så stora ekonomiska intressen runtom i världen att man inte vågar gå längre än man gjort i Ukraina. Krisen kommer att ta slut inom kort, förutspår Tuuttila.

På samma linje är Vänsterförbundets Helena Widnäs.

- Ukrainakrisen påverkar inte oss på det lokala planet. Vi behöver sysselsättning, för oss är det huvudsaken.

"Vi ska vara herrar i eget hus"

En av få i kommunfullmäktige som motsätter sig kärnkraftverket är obundne Jaakko Jukkola. Han tror inte att ryssarna är sämre än andra på att bygga kraftverk, men kärnkraften som sådan ser han som alltför farlig.

- Både uranbrytningen och själva driften innefattar stora faromoment. Men värst av allt är avfallet. En tändsticksask med kärnavfall kan förgifta ett vattenområde av Saimens storlek. Sådana risker kan vi inte ge vidare till nästa generation.

För Jaakkola är det också viktigt att energiförsörjningen hålls i finländska händer.

- Vi ska vara herrar i eget hus. Vi ska ha kontroll över energin och all annan basproduktion, säger Jaakkola.

Också Arttu Anttila, tidigare fullmäktigemedlem och numera pensionär, är bekymrad över det ryska ägandet.

- Genom Rosatom blir ryska staten ägare till mark i vår kommun. Det är inte rätt, säger Anttila.

Ryska maffiaturister i Sverige och Finland: Viking Line portade ryssar

www.nyan.ax/nyheter/?news_id=82137

24 mars 2014

60 ryska passagerare blev portade från Viking Line förra veckan efter att ha brutit mot säkerhetsföreskrifterna. Gruppen störde andra passagerare så illa att de förbjöds att resa med rederiet tillbaka till Åbo.

Gruppen klev av i Stockholm och skulle ha åkt tillbaka till Åbo i fredags, men så blev det alltså inte. De 60 ryska passagerarna fick i stället ta sig hem på annat sätt.

– De följde inte våra ordningsregler och det finns en säkerhetsaspekt i det. Vi vill inte att man åker med oss om man inte kan följa våra regler, säger informationschefen Johanna Boijer-Svahnström.

Kan du specificera vad de gjorde för att bli portade?

– Jag ids inte gå in på detaljer, men de störde andra passagerare ombord och vi kände att vi inte hade säkerheten under kontroll. För allas bästa valde vi därför att inte låta dem resa tillbaka med Viking Line, annars hade det bara blivit negativt för alla. Men jag kan säga som så att det ska vara bra grovt för att man ska bli portad från oss.

Är de portade för all framtid eller bara för den här gången?

– Det här gällde resan till Stockholm under fredagen.

Läs också

Nyan: Viking Line portade ryssar

http://svenska.yle.fi/artikel/2014/03/24/nyan-viking-line-portade-ryssar

Finland: Främmande språk kör om svenskan

http://svenska.yle.fi/artikel/2014/03/21/frammande-sprak-kor-om-svenskan

Publicerad 21.03.2014 - 10:54. Uppdaterad 21.03.2014 - 13:01

Det finns snart fler personer i Finland som talar främmande språk än vad det finns svenskspråkiga. De med främmande språk som modersmål väntas bli fler än finlandssvenskarna under februari eller mars.

Med främmande språk avses ett annat språk än finska, svenska eller samiska. Enligt Statistikcentralens uppgifter stod de med främmande språk som modersmål under fjolåret för hela 90 procent av befolkingsökningen. Också den finskspråkiga och samiska befolkningen ökade.

Finlandssvenskarna var den enda språkgruppen som minskade i antal, med 67 personer. I slutet av 2013 fanns det 290 910 finlandssvenskar, vilket motsvarar 5,3 procent av befolkningen. Vid samma tid var de med främmande språk som modersmål bara 1800 personer färre än finlandssvenskarna.

Ryskspråkiga utgjorde den största gruppen av personer med främmande språk som modersmål, med nästan 70 000 personer. I slutet av 2013 fanns det 42 936 estländska, 15 789 somaliska, 15 570 engelska och 13 170 arabiska personer i Finland.

Statistikcentralens befolkningsdata visar också att allt färre personer hör till religiösa samfund. I slutet av år 2013 var antalet personer utan religösa samfund över 1,2 miljoner eller ungefär 20 procent av befolkningen. År 1990 var cirka 90 procent av finländarna medlemmar i ett religöst samfund registrerat i Finland.

Svenska Migrationsverket: Svårt sjuka Jasmin, 4, ska utvisas: ”Som att skicka henne i döden”

www.metro.se/nyheter/svart-sjuka-jasmin-4-ska-utvisas-som-att-skicka-henne-i-doden/EVHncm!AKFwxcnPX7Euo

13 mars 2014

Zezag Ibragimova och dottern Jasmine, 4, utanför Drottning Silvias barnsjukhus i Göteborg. Jasmin har en livshotande sjukdom men nu väntar avvisning till Tjetjenien.

– Jag förstår inte hur de kan bestämma något sådant. Det är som att skicka henne i döden, säger Jasmins mamma Zezag Ibragimova till Metro.

Hon och hennes man kom till Sverige från det krigshärjade Tjetjenien i januari 2009. Samma år föddes dottern Jasmin på ett svenskt sjukhus och senare fick paret ett barn till.

Flickan lider av ryggmärgsbråck och en allvarlig och ovanlig form av vattenskalle. Därför har hon fått en så kallad shunt, ett slags ventil, inopererad i sin hjärna så att läkarna ska kunna reglera trycket. Om Jasmins tillstånd försämras måste detta ske snabbt, annars riskerar hon att bli ännu sämre och till och med att dö, enligt läkarintyg.

Familjen fick dock avslag på sin ansökan om uppehållstillstånd. De försökte då söka asyl i Tyskland, men skickades tillbaka till Sverige.

Situationen förvärrades ytterligare när pappan i familjen drabbades av cancer och avled i november i fjol, vilket gjort att både mamman och barnen mår mycket dåligt psykiskt. I dag bor de i Migrationsverkets anläggning i Svenljunga.

Nu väntar utvisning till Ryssland, för vidare resa till Tjetjenien. Migrationsdomstolen menade att Jasmins vårdbehov kan tillgodoses på ett tillfredsställande sätt i hemlandet.

Men det stämmer inte, säger Zezag.

– I Tjetjenien finns ingen vård för den sjukdom som Jasmin har. De barnen överlever inte där, säger hon.

Möjligen finns motsvarande vård att få i den ryska huvudstaden Moskva, men att få tillgång till den skulle sannolikt ta så lång tid att Jasmins liv inte skulle gå att rädda. Det säger familjens ombud Ingrid Schiöler, som arbetat med asylärenden sedan 1970-talet på bland annat Röda Korset, och tycker att det här fallet är ett av de mest upprörande.

– Det verkar som om man struntar i vad som händer med flickan eftersom ärendet är utrett. Det enda man vill veta är att hon inte dör under färden tillbaka till Ryssland, säger hon.

Den 1 juli i år kommer ny lagstiftning som sänker ribban för vad som ska krävas för att ge barn uppehållstillstånd. Det ska räcka med ”särskilt ömmande omständigheter” i stället för, som idag, ”synnerligen ömmande omständigheter”.

– Sakkunniga jag pratat med säger att om det bara varit efter 1 juli så hade hon fått stanna. Det gör det här särskilt stötande, säger Ingrid Schiöler.

Hon har lämnat in en anmälan om verkställighetshinder, men något svar har ännu inte kommit från Migrationsverket.

Migrationsverket: Krävs ”synnerligen ömmande skäl”

Försämrat hälsotillstånd kan vara skäl till en ny prövning av förutsättningarna att bevilja uppehållstillstånd. Men då ska det finnas ”synnerligen ömmande skäl”.

– Det handlar om rena undantagssituationer, säger Annette Bäcklund, områdeschef på Migrationsverket, till Metro.

Hon uttalar sig inte i det enskilda fallet, men säger att det i princip kan handla om att man har en sjukdom som det inte finns vård för i hemlandet, och att vården som finns i Sverige väsentligt skulle förbättra sjukdomstillståndet.

När ärendet redan är prövat i domstol, som i Jasmins fall, är möjligheten till omprövning särskilt begränsade, och det är upp till den enskilde att själv komma in med de nya omständigheterna.

Anders Göransson

Petition

www.skrivunder.com/hjalp_jasmin_4_ar_fran_att_do

Finlandsryssar blir valobservatörer på Krim?

http://svenska.yle.fi/artikel/2014/03/10/finlandsryssar-blir-valobservatorer-pa-krim

Publicerad 10.03.2014

Ryssland har försökt locka ryskspråkiga som bor i Finland att bli valobservatörer på Krim.

Många Finlandsryssar fick förra veckan ett brev per e-post eller via sociala medier, med en förfrågan om att fungera som observatörer under folkomröstningen på Krim om en vecka.

Brevet är skickat i den ryska dumans namn. Ryskspråkiga med EU-medborgarskap uppmanas att delta i operationen, och får enligt brevet alla kostnader ersatta.

Hur många som har svarat på brevet är oklart, och det är också oklart om det verkligen är duman som har skickat ut brevet. Enligt obekräftade uppgifter har listan med villiga observatörer redan skickats vidare till Ryssland för godkännande.

Den ryska ambassaden har inte kunnat kommentera uppgifterna, eftersom det i dag är nationell helgdag i Ryssland.

 

Kommentarer

så de håller koll på ryssar hos oss också??

Inlagt av åbobon (ej verifierad) 10.03.2014 - 18:38

Vi har nog ett besvärligt läge om det börjar pratas om "finlandsryssar". Jag upplever att någon som flyttar från Ryssland till Finland skall välja mellan att bli finlandsfinne eller finlandssvensk. Vi har officiellt bara två språk och en etnisk folkgrupp och med tanke på utvecklingen i Ukraina är det nu bevisat att total och snabb assimilering är enda möjligheten för vårt land med liten befolkning att välkomna ryssar.

På flykt från Kadyrov

http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/335193?programid=1300

1 mars 2014

Om tjetjenska flyktingar i Sverige som Migrationsverket vill skicka hem, men vars utvisningar stoppats av FNs tortyrkommitté. Hör Rashid om rädslan för att återvända till det land där han en gång torterats. Hör också den kända människorättsaktivisten döma ut Sveriges behandling av tjetjenska flyktingar och hör vad Migrationsverket svarar.

Under de senaste två åren har FNs Kommitté mot tortyr (CAT) stoppat flera utvisningar av tjetjener från Sverige. De stoppas eftersom FN anser att det kan finnas en risk att dessa flyktingar utsätts för bland annat tortyr om de tvingas återvända. Detta innebär inte att utvisningsbesluten är upphävda, de är temporärt stoppade under tiden som CAT utreder fallen närmare.

Ett av de fallen möter ni i Konflikt. Det handlar om fyrabarnspappan Rashid som bor med sin familj i ett mindre samhälle i Västmanland. Konflikts Johanna Melén åkte hem till dem och lyssnade på Rashids berättelse om hur han torterats i Tjetjenien och hans rädsla för att tvingas återvända dit.

Tjetjenien är en rysk delrepublik i norra Kaukasus som efter Sovjetunionens upplösning i början på 1990-talet utropade sin självständighet. Ryssland svarade med två förödande krig som kostade uppskattningsvis 150 000 tjetjener livet. Många fler drevs på flykt och huvudstaden Groznyj bombades till en grushög.

Sedan drygt åtta år leds delrepubliken av Ramzan Kadyrov. Maktfullkomlig, lynnig och brutal är bara några av orden som brukar användas för att beskriva honom. Han styr helt efter eget kynne, med den ryske presidenten Putins tysta medgivande. För så länge Kadyrov håller kontroll över Tjetjenien har han fria händer, förklarar människorättsaktivister vi talat med.

Det är svårt att få någon som helst rättvisa i Tjetjenien. Det skildras i Daniela Marquardts reportage där hon träffar Inna Bukshtynovich och Joanna Kurosz från organisationen Civil rights defenders som med hjälp av en fotoutställning skildrat brott mot mänskliga rättigheter i Kaukasus. I hennes reportage hör ni också den ryske människorättsjuristen Dmitrij Utukin, som arbetar i ett mobilt team som kartlägger brott mot mänskliga rättigheter i Tjetjenien.

Svetlana Gannusjkina är en av Rysslands mest respekterade människorättsaktivister och har flera gånger omnämnts som möjlig mottagare av Nobels fredspris. När Konflikts Johanna Melén ringde upp henne i Moskva var hon mycket kritisk till Sveriges sätt att utvisa flyktingar som kommer från Tjetjenien. Svetlana Gannúsjkina rekommenderar inte längre flyktingar att söka asyl i ett Sverige som inte lyssnar på vad de som försvarar mänskliga rättigheter i Kaukasus har att berätta.

För att debattera frågan har vi med Henrik Hallgren, analytiker med inriktning på tidigare Sovjetunionen och ordförande för organisationen Forum Eurasien, Fredrik Beijer, tillförordnad rättschef på Migrationsverket och Katarina Nilsson, juridikstuderande, som på frivillig basis hjälpt flera tjetjener i deras asylprocesser.  

På vår hemsida finns också en intervju som Konflikts Jesper Lindau har gjort med den amerikansk-franske författaren Jonathan Littell, känd för sin roman De Välvilliga. Han var i Tjetjenien som biståndsarbetare under båda krigen på 90-talet och har skrivit boken "Tchétchénie, An III", Tjetjenien år tre. Littell anser att det är farligt att skicka tillbaka tjetjener med någon form av anknytning till gerillan, de riskerar tortyr och död.

Apropå dagens ämne som i grunden handlar om allt starkare kopplingar mellan Sverige och resten av världen, så vill vi passa på att berätta att Konflikts redaktion ska flytta. Vi lämnar Radiohuset. För er som inte bor i Stockholm så kan vi berätta att Radiohuset ligger ganska ödsligt där Östermalm tar slut och friluftsområdet Gärdet tar vid. Vi flyttar nu till stockholmsförorten Vårberg, en flytt som vi hoppas ska ta oss lite närmare den stora värld som vi försöker berätta om i Konflikt varje vecka.

Programledare: Daniela Marquardt

daniela.marquardt@sverigesradio.se

Producent: Jesper Lindau

jesper.lindau@sverigesradio.se

Lyssna!

lyssna på Intervju med Jonathan Littell  

Intervju med Jonathan Littell om Tjetjenien

(25 min)

1 mars kl 10:50

Intervju med Jonathan Littell till Konflikt

Intervju med den amerikansk-franske författaren Jonathan Littell, känd för sin roman De Välvilliga. Han var i Tjetjenien som biståndsarbetare under båda krigen på 90-talet.

(25 min)

lyssna på Rättsgodtycket i Tjetjenien

Rättsgodtycket i Tjetjenien

(8:23 min)

1 mars kl 10:52

Om rättvisa i Tjetjenien. I Daniela Marquardts reportage hör ni Inna Bukshtynovich och Joanna Kurosz från Civil rights defenders, och den ryske människorättsjuristen Dmitrij Utukin, som arbetar i ett mobilt team som kartlägger brott mot mänskliga rättigheter i Tjetjenien.

(8:23 min)

lyssna på Rashid om tortyr i Tjetjenien

Rashid om tortyr i Tjetjenien

(11 min)

1 mars kl 10:55

Flera utvisningar av tjetjener har som stoppats av FNs tortyrkommitté. Konflikts Johanna Mélen åkte hem med dom och lyssnade på Rashids berättelse om hur han torterats i Tjetjenien samtidigt som barnen tittade på barn-tv efter att ha kommit hem från dagis.

(11 min)

lyssna på Svetlana Gannúsjkinas kritik mot Sverige

Svetlana Gannúsjkinas kritik mot Sverige

(2:34 min)

1 mars kl 10:57

Svetlana Gannúsjkina är en av Rysslands mest respekterade människorättsaktivister och har flera gånger omnämnts som möjlig mottagare av Nobels fredspris. När Konflikts Johanna Melén ringde upp henne i Moskva var hon mycket kritisk till Sveriges sätt att utvisa flyktingar som kommer från Tjetjenien.

 (2:34 min)

Katyń 2: Dansk ingeniør afviser forklaring på polsk flyulykke

http://ing.dk/artikel/dansk-ingenioer-afviser-forklaring-paa-polsk-flyulykke-166464

22. februar 2014

Et birketræ kan ikke være årsag til det havari under landingen, som den polske præsidents fly kom ud for i Rusland for fire år siden, mener dansk civilingeniør.

En dansk civilingeniørs beregninger har vakt stor opsigt i forbindelse med et nationalt traume i Polen.

Den 10. april 2010 forulykkede et polsk regeringsfly under landing ved Smolensk i Rusland. Alle 96 personer om bord, inklusive præsident Lech Kaczynski, omkom.

Ansporet af viljen til at finde den rigtige forklaring har danske Glenn Jørgensen flere gange deltaget i konferencer om flyulykken i Polen, han har kommunikeret med Polens førende ekspert inden for flyulykker, og i slutningen af januar deltog han i en høring i det polske parlament.

Når hans analyse vækker stort postyr, skyldes det, at den understøtter formodninger om, at ulykken ikke var et uheld, men et attentat.

Glenn Jørgensen siger til Inge­niøren, at hans analyse ikke påviser en årsag til flystyrtet, kun at det ikke kan have fundet sted som angivet af havarikommissionen.

Han afviser dog ikke tanker om et attentat og et komplot.

»Hvis jeg skulle have fået til opgave at designe et attentat mod flyet med besked om, at det skulle ligne et hændeligt uheld så meget som muligt, så havde jeg gjort det med eksplosioner i lav højde,« siger han.

Ulykken blev undersøgt af en russisk havarikommission, der i januar 2011 forklarede, at flyet under indflyvningen havde ramt et birketræ i en højde af 5 meter, som slog 5,5 meter af venstre vinge.

Dræbt af 100 g

Det asymmetriske løft, som flyet derefter var udsat for, fik det til foretage en venstrerulning. I løbet af fem sekunder var det vendt rundt i luften. Resterne af den venstre vinge ramte jorden først, derefter gik næsen i jorden med det resultat, at alle om bord blev udsat for en kraftpåvirkning på over 100 g, hvorved de døde øjeblikkeligt.

En officiel polsk rapport fra juli 2011 placerede et medansvar hos de russiske flykontrollører, men accepterede forklaringen om birketræet. Mange polakker mener dog, at den russiske involvering i ulykken var meget mere aktiv end som så.

Denne opfattelse deles af Wieslaw Binienda fra University of Akron i Ohio, USA, som også er redaktør for tidsskriftet Journal of Aerospace Engineering. Hans beregninger viser, at hvis flyet skulle have ramt træet, ville vingen have skåret det over som en kniv. Der ville kun være mindre skader på vingekanten.

Hans analyser viser også, at såfremt vingespidsen skulle være faldet af i en højde af 5 meter, ville den ramme jorden 12 meter efter. Rent faktisk blev vingen fundet 111 meter fra birketræet. Binienda konkluderer, at vingen mest sandsynligt blev separeret i en højde af 26 meter, 69 meter efter birketræet.

Andre med teknisk ekspertise har interesseret sig for ulykken, men stort set ingen ikke-polakker – med Glenn Jørgensen som en undtagelse. Han har med grundighed fundet data frem fra rapporter og regnet løs med velkendte formler fra aerodynamikken. Han har desuden indkøbt satellitfotos, der viser marksporene ved ulykken.

Birketræsforklaringen holder ikke       

Skønsmæssigt 500 timers arbejde senere er han enig med Binienda i, at birketræsforklaringen er forkert. Glenn Jørgensen fremhæver, at flyets instrumenter viser, at det under landingen to gange kort tid efter hinanden blev udsat for tab af løft.

Det indikerer, at ca. 5,5 meter af vingen først brækkede i en højde af ca. 30 meter over Jorden, sidenhen brækkede yderligere 3-5 meter af.

»Kun disse antagelser om yderligere vingetab er konsistente med data fra flyets sorte bokse og marksporene,« siger han.

Glenn Jørgensens store interesse for en ulykke i et land, som han ikke er personligt involveret i, kan undre.

»Min kone har spurgt mig om det samme. Hvis du ser et uheld på motorvejen, hvor der allerede er folk til stede for at hjælpe, vil du sikkert køre videre. Men ser du, at hjælperne kun gør tingene værre ved deres ageren, så stopper du op for at gøre det rigtige,« siger han.

Polens førende ekspert i flyulykker, Grzegorz Kowaleczko fra det polske luftvåbens teknologiske institut, ITWL, er dog ikke enig med Glenn Jørgensen. Han udgav i december 2013 en rapport, der afviste Glenn Jørgensens analyse.

»Kowaleczkos beregninger viser dog, at flyet ville være 11 meter over birketræet, hvis det skal ramme jorden, hvor det faktisk landede. Officielt hakker han på mig, men de spørgsmål, han har stillet til min undersøgelse, fortæller mig, at jeg er inde på noget af det rigtige,« siger Glenn Jørgensen.

Håber på konference i Danmark

Grzegorz Kowaleczko forklarer i en e-mail til Ingeniøren, at Glenn Jørgensens seneste beskrivelse af ulykken i et dokument fra december 2013 – i modsætning til Glenn Jørgensens første model fra april 2013 – beregingsmæssigt er korrekt.

»Jeg har rekonstrueret hans model med min egen computerkode og fået de samme resultater,« skriver Kowaleczko, som dog mener, at modellen er for simpel både hvad angår aerodynamikken og de mekaniske dele til, at den kan rekonstruere flyets bevægelser i alle detaljer; den kan kun vise en tendens for eksempelvis rulningen af flyet.

»Han model tillader kun en forklaring om et yderligere vingetab for at få modellen til at passe med data. Den giver ikke mulighed for at pege på andre forklaringer.«

Kowaleczko fremhæver slutteligt, at uden en validering og verifikation kan ingen flymodel, heller ikke Glenn Jørgensens, anses for fuld troværdig.

Glenn Jørgensen håber, at det bliver muligt at arrangere en ny konference om ulykken – gerne i Danmark – hvor alle eksperter kan mødes. Men et er sikkert: Katynmassakren er aldrig gået i glemmebogen i Polen. Det samme kan blive tilfældet med Smolensk-flystyrtet.

Denne artikel var først offentliggjort i papirudgaven af Ingeniøren 21. februar 2014 med en kommentar om, at Ingeniøren forgæves havde kontaktet Grzegorz Kowaleczko for en kommentar. Efter at avisen var trykt, fremsendte Grzegorz Kowaleczko en e-mail til Ingeniøren. Hans kommentarer i denne e-mail er medtaget i denne udgave af artiklen.

Jens Ramskov