1 mars 2014
Om tjetjenska flyktingar i
Sverige som Migrationsverket vill skicka hem, men vars utvisningar stoppats av
FNs tortyrkommitté. Hör Rashid om rädslan för att återvända till det land där
han en gång torterats. Hör också den kända människorättsaktivisten döma ut
Sveriges behandling av tjetjenska flyktingar och hör vad Migrationsverket svarar.
Under de senaste två åren
har FNs Kommitté mot tortyr (CAT) stoppat flera utvisningar av tjetjener från
Sverige. De stoppas eftersom FN anser att det kan finnas en risk att dessa
flyktingar utsätts för bland annat tortyr om de tvingas återvända. Detta innebär
inte att utvisningsbesluten är upphävda, de är temporärt stoppade under tiden
som CAT utreder fallen närmare.
Ett av de fallen möter ni
i Konflikt. Det handlar om fyrabarnspappan Rashid som bor med sin familj
i ett mindre samhälle i Västmanland. Konflikts Johanna Melén åkte hem
till dem och lyssnade på Rashids berättelse om hur han torterats i Tjetjenien
och hans rädsla för att tvingas återvända dit.
Tjetjenien är en rysk
delrepublik i norra Kaukasus som efter Sovjetunionens upplösning i början på
1990-talet utropade sin självständighet. Ryssland svarade med två förödande
krig som kostade uppskattningsvis 150 000 tjetjener livet. Många fler drevs på
flykt och huvudstaden Groznyj bombades till en grushög.
Sedan drygt åtta år leds
delrepubliken av Ramzan Kadyrov. Maktfullkomlig, lynnig och brutal är bara
några av orden som brukar användas för att beskriva honom. Han styr helt efter
eget kynne, med den ryske presidenten Putins tysta medgivande. För så länge
Kadyrov håller kontroll över Tjetjenien har han fria händer, förklarar
människorättsaktivister vi talat med.
Det är svårt att få någon
som helst rättvisa i Tjetjenien. Det skildras i Daniela Marquardts
reportage där hon träffar Inna Bukshtynovich och Joanna Kurosz
från organisationen Civil rights defenders som med hjälp av en fotoutställning
skildrat brott mot mänskliga rättigheter i Kaukasus. I hennes reportage hör ni
också den ryske människorättsjuristen Dmitrij Utukin, som arbetar i ett
mobilt team som kartlägger brott mot mänskliga rättigheter i Tjetjenien.
Svetlana Gannusjkina är en av Rysslands mest respekterade
människorättsaktivister och har flera gånger omnämnts som möjlig mottagare av
Nobels fredspris. När Konflikts Johanna Melén ringde upp henne i Moskva
var hon mycket kritisk till Sveriges sätt att utvisa flyktingar som kommer från
Tjetjenien. Svetlana Gannúsjkina rekommenderar inte längre flyktingar att söka
asyl i ett Sverige som inte lyssnar på vad de som försvarar mänskliga
rättigheter i Kaukasus har att berätta.
För att debattera frågan
har vi med Henrik Hallgren, analytiker med inriktning på tidigare
Sovjetunionen och ordförande för organisationen Forum Eurasien, Fredrik
Beijer, tillförordnad rättschef på Migrationsverket och Katarina Nilsson,
juridikstuderande, som på frivillig basis hjälpt flera tjetjener i deras
asylprocesser.
På vår hemsida finns också
en intervju som Konflikts Jesper Lindau har gjort med den
amerikansk-franske författaren Jonathan Littell, känd för sin roman De
Välvilliga. Han var i Tjetjenien som biståndsarbetare under båda krigen på
90-talet och har skrivit boken "Tchétchénie, An III", Tjetjenien
år tre. Littell anser att det är farligt att skicka tillbaka tjetjener med
någon form av anknytning till gerillan, de riskerar tortyr och död.
Apropå dagens ämne som i
grunden handlar om allt starkare kopplingar mellan Sverige och resten av
världen, så vill vi passa på att berätta att Konflikts redaktion ska flytta. Vi
lämnar Radiohuset. För er som inte bor i Stockholm så kan vi berätta att
Radiohuset ligger ganska ödsligt där Östermalm tar slut och friluftsområdet
Gärdet tar vid. Vi flyttar nu till stockholmsförorten Vårberg, en flytt som vi
hoppas ska ta oss lite närmare den stora värld som vi försöker berätta om i
Konflikt varje vecka.
Programledare: Daniela
Marquardt
daniela.marquardt@sverigesradio.se
Producent: Jesper Lindau
jesper.lindau@sverigesradio.se
Lyssna!
