Publicerad 18.02.2015 -
08:31. Uppdaterad 18.02.2015 - 09:41
Parallellt med bomb- och
granatattacker i Ukraina pågår ett annat krig - ett krig om folks åsikter.
Också Finland är del av det. Inget land är lämnat utanför då internet och
sociala medier används för att sprida propaganda.
- Det handlar om att skapa
kaos och sprida information som är inkonsekvent och godtycklig. Målet är att
röra om i sinnesstämningarna hos folk, säger docent Lasse Laaksonen vid
Helsingfors Universitet.
- Internet och sociala
medier når varenda avsides krök också ute på landsbygden. Spelplanen är hela världen.
I Finland och Sverige har
västkritiska kommentarer ökat på sociala medier, i bloggar och på tidningarnas
diskussionsforum. Det är ändå svårt att säga om de kommer från organiserade
ryska källor.
- Propagandan har nått
sitt mål då ingen märker det, säger Laaksonen. De blir hela tiden skickligare.
Rysslands nätkrigare
Yle Nyheters finskspråkiga
redaktion rapporterar i dag om en så kallad “trollfabrik” i S:t
Petersburg. I utkanten av staden, i ett alldeles vanligt fyravåningshus med
gardinerna fördragna, sitter 250 inhyrda “nättroll” och producerar fejkade
bloggar och nätkommentarer.
De är soldater i ett
globalt informationskrig, med uppdraget att skriva Kremlvänliga inlägg.
För tillfället söker de
engelskspråkiga arbetstagare. När Yle ringer upp dem bekräftar de att det
handlar om att kunna skriva politiska inlägg på engelska.
Journalisten Antti Kuronen
som bland annat bevakar Ukrainakrisen för Yle har stött på “nättrollen” i sitt
jobb.
- Ju längre konflikten har
framskridit desto hårdare blir stämningarna på bägge sidor. Jag får en hel del
meddelanden på Twitter och per e-post. En del tycker att allt som Ukraina gör
är fel och en del att allt som Ryssland gör är fel.
- Det är ju helt normalt
att människor har olika åsikter och driver sin sak, med det finns också de som
får betalt för att sprida felaktig information. Det är svårt att veta vilka
motiv människor har.
Kuronen visar upp sitt
Twitterflöde från sin senaste resa till Ukraina och pekar ut några kommentarer.
- Man kan se att den här
personens profilbild är tagen ur en bildbank och att namnet är påhittat, säger
Kuronen och pekar på en profil som kritiserar honom för att smutskasta
separatisterna.
- Många beskyller mig och
andra finländska journalister för att vara “nättroll” för väst. De påstår att
vi driver en konsekvent ryskfientlig propaganda, vilket vi förstås inte gör.
Mjuka vapen
Mycket av den ryska propagandakampanjen
sker via de ryska medierna, där en del av dem medvetet vilseleder tittarna och
läsarna med felaktig information.
För någon vecka sedan
citerades president Sauli Niinistö fel av ryska Interfax. Enligt nyhetsbyrån
hade Niinistö i sitt tal under en säkerhetskonferens i München sagt att
Ryssland bör isoleras. I verkligheten sade presidenten att brott mot folkrätten
måste ha följder, men att han inte anser att Ryssland ska isoleras.
- Jag tror inte att det
var ett misstag. Avsikten var nog att förbrylla finländarna och röra om i
sinnesstämningarna. Man ville få till stånd en analys i Finland om vad
presidenten får och inte får säga och hur man undviker att reta upp Ryssland,
säger forskaren Lasse Laaksonen vid Helsingfors Universitet.
Finland krävde en
rättelse. Interfax rättade texten, men rättelsen nämndes inte i den
ursprungliga felaktiga texten.
De mjuka vapnen har avsedd
effekt då vi inte märker dem. Ryssland har satsat allt större resurser på att
med mjuka medel få inflytande i Baltikum. Kreml stöder till exempel ryska
kulturföreningar och politiska partier i Baltikum som sympatiserar med
Ryssland.
- Få tänker på att den
ryska hockeyligan KHL som Jokerit spelar i är annat än ishockey, säger
Laaksonen. KHL är ändå Putins projekt som handlar om att öka Rysslands
inflytande i Europa och att skapa en illusion av ett framgångsrikt och
välfungerande system.
Men vi i Finland är mycket
bättre på att värja oss för propagandan än vad de flesta andra länder är.
- För finländarna är KHL
sport, det politiska budskapet slår inte igenom här hos oss. Vårt geopolitiska
läge och Sovjettiden har lärt oss mediekritik. Finländarna går helt enkelt inte
på rysk propaganda.
Ska vi rapportera
osanningar?
Men journalister står
inför ett dilemma i informationskriget. Hur mycket ska vi rapportera om
uppenbar propaganda?
- Vi är ju vana som
journalister i Finlands att berätta båda parternas synpunkter. Men om vi vet
att den ena parten ljuger, ska vi då ge utrymme åt det, frågar sig Kuronen.
- Till exempel då det
malaysiska planet MH17 sköts ner ovanför Ukraina publicerade ryska
huvudnyheterna en bild på ett ukrainskt plan som avfyrar en missil mot det
malaysiska passagerarplanet.
- Alla kan snabbt märka
att de är photoshoppade. Ska vi ändå säga att det enligt Ukraina var en
BUK-missil och att det enligt Ryssland var ett ukrainskt jaktplan? På det
sättet får ju den osanna informationen utrymme i våra medier, konstaterar
Kuronen.