onsdag 28 december 2011

Svenska Migrationsverket: Ångefamilj fast på flygplatsen i Jerevan

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=110&artikel=4855995

Publicerat: onsdag 14 december 2011 kl 08:53

Familjen Danielian från Ånge, som igår utvisades till Armenien efter tio år i Sverige, har fortfarande inte blivit insläppta i landet. Sedan igår eftermiddag sitter de på flygplatsen i landets huvudstad, Jerevan, och väntar på besked från myndigheterna. Allt dom vill är att komma hem till Ånge igen, det säger 17-årige Haik Danielian, äldste sonen i familjen.

– Ja att komma tillbaka såklart, dit där jag bott hela mitt liv nästan. Halva åtminstone, säger han.

Det var igår morse som polisen kom hem till familjen Danielian i Ånge. Enligt äldste sonen Haik, 17 år gammal, var det ett tjugotal poliser som omringade huset, och uppmanade familjen att packa ihop sina tillhörigheter. Han beskriver det som den värsta dagen i sitt liv.

– Klockan halvsju på morgonen kommer 20 poliser och omringar huset och säger, tyvärr, ni ska flytta till Armenien. Det var fruktansvärt. Den värsta dagen i mitt liv, säger han.

Familjen har varit på flykt ända sen kriget mellan Armenien och Azerbajdzjan och inget av dom tre barnen är födda i Armenien, och dom talar inte heller språket.

I tio år har familjen bott tillsammans i Sverige – för fyra år sen fick dom besked om utvisning, men då tog ville inte Armenien ta emot familjen, utvisningen gick inte att verkställa.

Enligt polisens tillförordnade informationschef, Annika Odelind, har nu polisen nu fått fram dom uppgifter och dokument som krävs – och igår - tre och ett halv år efter beskedet från Migrationsverket- utvisades familjen.

Familjen flögs direkt från Midlanda till landets huvudstad, och där har dom nu väntan sen igår eftermiddag - på att myndigheterna ska bestämma om dom får komma in i landet eller inte.

– Vi har inte fått nått besked än, vi sitter och väntar, säger Haik Danielian.

Vid tiotiden på onsdagen hade drygt 1400 personer från hela landet skrivit under protestlistor mot utvisningen av familjen Danielian. På lördag ordnar nätverket "Sundsvall mot Rasism" också en manifestation mot utvisningen och mot citat "en inhuman flyktingpolitik" på Stora Torget i stan.

Horsverige: Strippklubb öppnas i Mörsil


Publicerat: onsdag 14 december 2011 kl 06:52

Efter nyår öppnar en klubb med stripshow i anrika värdshuset Brinkeboda i Mörsil. Krogägaren Dragan Bratic som driver strippklubbar på flera platser i landet ligger bakom satsningen.

”Det är klart man får se könsorgan, det är det man betalar för”
Dragan Bratic

Målgruppen är skidturister och ägaren Dragan Bratic har erfarenhet av branschen. Han driver redan strippklubbar i bland annat Särna i Dalarna. Det finns tradition på området i Åre kommun. Under 60-, 70- och 80-talen fanns i flera omgångar klubbar med stripshower i Ånn och Kall.

Polisen och Åre kommun fick reda på att det skulle öppna en strippklubb i Brinkeboda Värdshus för några dagar sedan. Dragan Bratic har haft flera strippklubbar runt om i Sverige, men för polisen här är hans verksamhet en ny företeelse.

På frågan om kopplingar mellan strippklubbar och kriminalitet svarar Håkan Jonasson, chef vid polisen i Östersund.

– Tittar man generellt i Sverige, framförallt i storstäder, så finns det kopplingar mellan stripp- och porrklubbar och kriminalitet, men jag kan inte kommentera den här personen. Men jag kan säga att jag personligen inte tycker om att det startar en strippklubb i Mörsil. Jag tänker framförallt på de personer som ska arbeta där och vilka villkor de kan tänkas jobba under, säger Håkan Jonasson, vid polisen i Östersund.

Anställda på Nordisk bevakningstjänst: Vi har plundrat p-automater

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=103&artikel=4855299

Publicerat: onsdag 14 december 2011 kl 04:45

Anställda på Nordisk bevakningstjänst som sköter tömning av stadens parkeringsautomater har i flera år systematiskt stulit pengar ur p-automaterna. Det rör sig om miljontals kronor, säger flera anställda som Radio Stockholm pratat med. Erik, som egentligen heter något annat och vars röst bytts ut mot en skådespelares, säger att han stulit hundratusentals kronor.

– Jag tror att jag hamnar på 800 000 kronor. Jag vet att vissa andra människor som ligger över min summa, det vet jag garanterat. De flesta på min avdelning tar pengar, kanske 40-50 pers har snott genom åren och då pratar jag bara om tömmarna. Det är inte så många som berättar att de tar, men när någon kör ner handen i fickan och plockar upp 60-70 kronor i mynt till fikat då förstår man vilka som stjäl.

Nordisk bevakningstjänst tömmer och servar p-automater åt bland andra Stockholm stads trafikkontor, Stockholm parkering AB och SL.

Flera nuvarande och före detta anställda berättar att stölderna har pågått i över tio år. Det är svårt att säga exakt hur mycket pengar som stulits, men de anställda vi pratat med säger att det rör sig om 6-7 miljoner eller ännu mer.

Stölderna görs av både servicetekniker och mynttömmare. Tekniker kommer bara åt mynt som fastnat i p-automaten, så kallade spillpengar. En servicetekniker kan få ihop flera tusen kronor i månaden i spillpengar, säger flera anställda till Radio Stockholm.

De stora pengarna stjäls av mynttömmare. Mynttömmarna ska ta med sig boxen från parkeringsautomaten till ett speciellt tömningskärl i bilen och tömmaren ska inte själv kunna komma åt mynten men de som stjäl har nycklar som de öppnar myntboxen med och på så vis kan de ta mynten.

Det är helt i strid med företagets säkerhetsrutiner. Mynttömmarna ska inte ha de här nycklarna men anställda som Radio Stockholm varit i kontakt med säger att de flesta mynttömmare har nycklar och för att bevisa det har Radio Stockholm fått ett par av dem.

Nästa steg blir att sopa igen spåren efter stölderna.

När en myntbox bytts ut kommer ett kvitto ut som visar hur mycket pengar som finns i boxen men om tömmaren väntar någon minut, trycker tillbaka boxen och drar ut den igen, kommer ett nytt kvitto ut med saldot noll kronor. Vid stöld slängs det första riktiga kvittot och det andra falska tas med tillbaka till kontoret för redovisningen.

Johan är tömmare på nordisk bevakningstjänst. Rösten är en skådespelares.

– Slänger du det första kvittot så är den registreringen borta och sedan tar du ut det andra. Det är det kvittot som Trafikkontoret ser. Är det nollat, ja, då är det nollat.

Pedofiler i Sverige: Fängelse för våldtäkt på 12-åring

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=4854612

Publicerat: tisdag 13 december 2011 kl 13:44

En 41-årig man dömdes på tisdagen till fyra års fängelse för våldtäkten på en 12-årig flicka i Stockholm i somras.

Överfallet skedde i närheten av S:t Eriksplan.

Flickan drogs in i en trappuppgång och våldtogs.

Mannen dömdes 1993 till livstids fängelse för ett brutalt mord på sin flickvän.

Han släpptes fri i december förra året sedan straffet tidsbestämts.

Risken för att han skulle begå brott igen bedömdes som låg.

Svenska Migrationsverket: Asylsökande måste vänta på hälsoundersökning

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=4852812

Publicerat: tisdag 13 december 2011 kl 03:20

Endast fyra av tio asylsökande som kommer till Sverige blir hälsoundersökta visar statistik från Sveriges kommuner och landsting. Och väntetiden på undersökning kan i vissa fall vara upp till ett halvår eller mer.

Sveta från Kirgizistan har bott på en flyktingförläggning i Boden sedan i maj. Nu är hon kallad på hälsoundersökning.

– Jag har varit i Boden i sex månader utan att få någon hälsoundersökning. Kanske är familjen sjuk, det bor så mycket folk här, det är inte bra, säger Sveta.

Enligt svensk lag ska landstingen erbjuda asylsökande en kostnadsfri hälsoundersökning vid ankomsten till Sverige. Undersökningarna är angelägna för den enskildes hälsa, men också viktiga ur ett samhällsperspektiv, framför allt av smittskyddsskäl.

Sveta berättar att ingen i hennes familj blivit kallad till hälsoundersökning på sex månader. Hon säger att hon är orolig för familjens hälsa eftersom det är många som bor tätt inpå varandra på förläggningen. Och för två månader sedan insjuknade en man i tuberkulos vilket skapade stor oro bland de boende.

Gertrud Nordin jobbar på flyktingmedicinska enheten i Boden.

– Vi är ju faktiskt bara två personer och det är 800 boende, säger hon.

Sveta har ju fått kallelse till i morgon och hon har varit här sedan i maj.

– Tyvärr så får jag säga att det här är en miss från oss eftersom de har fallit bort från listorna.

Men det är ju flera som varit här i månader utan hälsoundersökning och landstinget har ju som riktlinje att hälsoundersökningar ska genomföras inom tre veckor.

– Det står så ja. Men det är en omöjlighet med den inströmning vi har i dag, säger Gertrud Nordin.

Robert Jonzon är utredare vid Smittskyddsinstitutet och har under flera år kartlagt landstingens arbete med hälsoundersökningar av asylsökande. Han har inom flera landsting funnit väntetider på upp till ett halvår och ibland mer. Delvis på grund av att vissa landsting själva inte prioriterar frågan och delvis på grund av dålig informationsöverföring mellan olika myndigheter som hanterar ärendena.

– Det är alltså inte de asylsökandes obenägenhet eller ovilja att faktiskt genomgå en hälsoundersökning som är problemet. Problemet är att inbjudan inte når dem och att de inte får denna inbjudan i tid. Och det säger något om att det är systembrister i sammanhanget, säger Robert Jonzon.

Oväder i Sverige: Bilister varnas för ännu värre översvämningar


Uppdaterat: lördag 10 december 2011 kl 10:45 (publicerades lördag 10 december kl 08:20)

Nattens oväder börjar bedarra men i Västsverige har den stora nederbörden lett till stora översvämningar, som dessutom väntades tillta under dagen. Under morgontimmarna gick det ut ett meddelande till allmänheten där bilister i Göteborg uppmanas till försiktighet. Under förmiddagen började vattennivån sjunka undan.

I Göteborg skadades en bilist livshotande när hennes bil sjönk under vatten, och översvämningarna väntades bli ännu fler under dagen.

Hans Carlsson är arbetsledare på räddningstjänsten i Göteborg.

– Det ser lite kaotiskt ut, vi har stora områden som är översvämmade med vatten och eftersom det är älven som rinner över så får vi inte bort vattnet på något sätt. Vi kraftsamlar nu för att få en bild av läget och spärra av tills vattennivån sjunker, sa han under morgonen.

Den höga vattennivån i kombination med regnet, som fortsatte under morgonen, gjorde att delar av centrala Göteborg väntades bli ännu mer översvämmade. Under förmiddagen började dock vattennivån sjunka.

Problemen med vattnet väntades avta under dagen.

Under gårdagskvällen och natten fick räddningstjänsten rycka ut för att hjälpa flera bilister som fastnat på översvämmade gator.

En kvinna fick föras till sjukhus efter att hon hamnat helt under vatten när hennes bil sjönk vid en översvämmad viadukt.

Ovädret med framförallt regn, snö och hårda vindar har även ställt till det i andra delar av Sverige. Stormfällda träd la sig över vägar och ledningar och orsakade trafikproblem och strömavbrott.

Runt 14 000 hushåll är nu utan el och värst drabbat är Västernorrland.

– De som är ute säger att det blåste väldigt hårt igår. Utefter kusten är det regn, men kommer man en bit in i landet är det två till tre decimeter snö. Kombinationen av den här blöta snön och vinden är det besvärligaste för elnätet, och det var precis det vi fick igår säger Lars Höglund, Eons regionchef i Norrland.

Enligt SMHI börjar dock ovädret nu bedarra på många håll.

– Det bli fortsatt ganska blåsigt nere i söder, framförallt över Götaland. Uppe i norr däremot ligger snöfallet kvar men det kommer försvagas allteftersom under dagen. För Göteborgs del är det dels högt vattenstånd i havet och sedan vinden, det blåser fortfarande 16 meter per sekund, det säger Jesper Blomster, meteorolog på SMHI.

Arbetskraftsinvandring till Sverige: Den nya svenska modellen

http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=1300&grupp=9035&artikel=4846982

lördag 10 december 2011 kl 09:03

Konflikt (57 min)

Den nya svenska modellen. Programledare: Daniela Marquardt. 41000 utomeuropeiska invandrare har kommit till Sverige med arbetstillstånd sedan 2008. Var arbetar de, hur har dom det på jobbet, blev livet här som de tänkt sig? Reportern Randi Mossige-Norheim ville ställa de frågorna till två uzbekiska bagare, men hamnade istället mitt i ett mysterium.

Om jakten på ett försvunnet bageri. ”Den största reformen av svensk invandringspolitik på årtioenden”, har den kallats. Men har lagen om arbetskraftsinvandring gjort tillvaron tryggare för Dilshod, Lancik och de försvunna bagarna från Uzbekistan? Konflikts Randi Mossige-Norheim rotar bakom det ordnade regelverket och hittar en dold värld av utnyttjade arbetare, slavkontrakt och handel med arbetstillstånd.

2008 ändrades reglerna för arbetskraftsinvandring till Sverige. Det är nu olika arbetsgivare som avgör om de har ett behov av arbetskraft, tidigare var det länsarbetsnämnden. Facket bedömer om arbetsvillkor och lön är i nivå med kollektivavtal, och om de godkänner ansökan så skickas papprena sedan till Migrationsverket som slutgiltigt bestämmer om personen i fråga ska få komma hit för att arbeta. Meningen var att den stora svarta arbetsmarknad som tidigare fanns i Sverige skulle bli vit, att människor från andra länder skulle ges en hederlig chans att tjäna pengar under en tid i Sverige.

Konflikts Randi Mossige-Norheim bestämde sig för att söka upp några av de 41000 utomeuropéer som kommit till Sverige för att arbeta sedan regelverket ändrades. Hon ville ställa några enkla frågor: var arbetar de, hur har dom det på jobbet, får dom den lön de blivit utlovade? Men frågorna kunde sällan besvaras, många av dem hon mötte var vettskrämda och ville inte låta sig intervjuas. Inte heller arbetsgivare ville låta sina anställda berätta om livet i Sverige. Så - är det i själva verket någon skillnad i arbetsvillkoren nu jämfört med innan reglerna ändrades? Randi sökte svar.

Om jakten på ett försvunnet bageri (34:17)
Sedan reglerna för arbetskraftsinvandring ändrades 2008 har 41000 utomeuropéer kommit till Sverige med arbetstillstånd. Randi Mossige-Norheim sökte svar på vilka de är, vad de hoppas på och hur de har det på jobbet. Har livet blivit bättre för arbetskraftsinvandrare idag jämfört med innan det nya regelverket fanns?
Lördag 10 december 2011 kl 09:35 (Konflikt)

I studion för att diskutera det nya regelverket och konsekvenserna av lagändringen finns Monika Arvidsson, ekonom på LO med inriktining på arbetsmarknadsfrågor, och Karin Ekenger, arbetsmarknadsexpert på Svenskt Näringsliv.

En av de grupper som utnyttjats särskilt hänsynslöst under åren som gått är bärplockarna, som oftast kommer från olika länder i Asien. För de människor från Vietnam, Thailand, Kina och Bangladesh som återkommit år efter år under förespegling att kunna tjäna stora pengar i de svenska bärskogarna, innebar den nya lagen om arbetskraftsinvandring i praktiken ingen förändring.

På pappret lovade arbetsgivarna fasta löner enligt kollektivavtal men väl i skogen såg bärplockarna inte röken av några pengar. Konflikts reporter Randi Mossige-Norheim har under en längre tid skildrat rovdriften med människor i bärskogen. Och inför årets bärsäsong reagerade också Migrationsverket på missförhållandena, berättar verksamhetschefen Alejandro Firpo.

Hur gick det för de vietnamesiska bärplockarna? (4:44)
Randi Mossige-Norheim har i flera reportage skildrat hur vietnamesiska bärplockare blev lurade på sina pengar i Sverige sommaren 2010. Flera av dom har förlorat sina hus som dom pantsatte innan resan till Sverige, andra har stannat kvar illegalt i Europa för att försöka arbeta ihop till sina stora skulder i Vietnam. Skandalen har fått Migrationsverket att ändra tillämpningen av sitt regelverk, berättar avdelningschefen Alejandro Firpo.
Lördag 10 december 2011 kl 09:30 (Konflikt)

Svindleri i Sverige: Utländsk arbetskraft luras på utlovad lön

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=4849403

Publicerat: lördag 10 december 2011 kl 05:55

Flera av dem som kommer till Sverige och jobbar på tillfälligt arbets- och uppehållstillstånd får inte den lön de blivit lovade. Dilshod Nasriddinov från Kazakstan skulle få 18 500 kronor i månaden, enligt det anställningserbjudande som godkänts av både facket och Migrationsverket. Men så blev det inte.

Konflikt i P1 | Lagen om arbetskraftsinvandring har kallats den största reformen i invandringspolitiken på årtionden, men har lagen gjort tillvaron tryggare?

I sju månader jobbade Dilshod Nasriddinov som billackerare i Stockholm. I anställningserbjudandet som jag läst står det att han ska få 18 500 kronor i månaden, 14 500 efter skatt. Men jag fick aldrig den lönen, säger Dilshod Nasriddinov till mig.

Dilshod visar mig tre månaders uttagskvitton, där kan jag se att han fått 8 500 kronor i månaden. Men första månaderna fick jag inte ens det, säger han, då fick jag 6 000 och 6 500 kronor direkt i handen. Men Dilshod Nasriddinovs chef på bilverkstan säger till mig att han visst betalat den överenskomna lönen.

När Dilshod Nasriddinov till slut krävde att få den lön han utlovats, alltså 18 500 kronor i månaden blev han i stället uppsagd.

– Det blev bråk, berättar Dilshod Nasriddinov. Om du inte accepterar lönen här, sa min chef, så har du inget jobb mer.

Sen bad arbetsgivaren Migrationsverket att dra tillbaka Dilshods arbets- och uppehållstillstånd.

Alejandro Firpo är chef på Migrationsverket arbetstillståndsenhet. Han säger att Migrationsverket inte har något uppföljningsansvar, det vill säga att ta reda på att de som kommer till Sverige och jobbar inte blir lurade.

– Migrationsverket har inget uppföljningsansvar. Vi gör inga arbetsplatskontroller.

Och om människor hamnar i väldigt svåra omständigheter på grund ändå av alla godkända tillstånd, vems ansvar är det då?

– Arbetsmarknadens parter har ju att lösa problemen på arbetsmarknaden.

– Jag sa upp mig från mitt jobb i Kazakstan för att jobba här i Sverige och tjäna lite pengar. Men nu har jag i stället fått sparken. Det känns väldigt tungt, säger Dilshod Nasriddinov.

Korruption i Sverige: Jurister säljer arbetstillstånd till utomeuropéer

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=4847228

Publicerat: fredag 09 december 2011 kl 06:26

Ekot kan i dag avslöja att det bedrivs illegal handel med de arbetstillstånd som beviljas utomeuropeiska medborgare som vill komma och jobba i Sverige. Ett arbetstillstånd i Sverige kan kosta upp till hundratusen kronor, enligt Ekots källor.

2008 ändrades reglerna så att utomeuropeiska medborgare kan få tillfälligt arbets- och uppehållstillstånd i Sverige, om de bara kan visa att de har ett arbete. Och arbetar man i Sverige i minst fyra år kan man sedan beviljas permanent uppehållstillstånd.

Ekot har talat med personer som beskriver en illegal handel med arbetstillstånden. De som vill komma och jobba i Sverige betalar upp till hundra tusen kronor för både resa och arbetstillstånd. Sedan är det arbetskraftsrekryterare, svenska arbetsgivare och juristfirmor som delar på pengarna.

Ekots källor är själva beroende av det illegala systemet, eller tjänar pengar på det, så de är inte beredda att tala öppet.

Men Ekot har talat med en jurist som jobbat på en juristfirma, och där träffade hon personer som hävdade att de betalat stora summor för arbetstillstånd de sedan inte fick. Det var hennes chef som skulle ha tagit betalt för arbetstillstånden.

– Jag kan bedöma att det rörde sig om tio-femton ärenden. Men i de flesta fall så påstod de att de betalat mellan 50 000 och 100 000 kronor, säger hon.

Oftast finns jobbet bara på pappret. Personerna som beviljas arbetstillstånd för att jobba i Sverige, står bara på ett företags lönelista, men utan att sedan jobba där. Och för att skattemyndigheterna inte ska upptäcka fusket tvingas personen att betala sin egen skatt till den påstådda arbetsplatsen. Och för att ha råd med det jobbar de någon helt annanstans, ofta svart.

Alejandro Firpo är chef på Migrationsverkets arbetstillståndsenhet. Han bekräftar att det bedrivs handel med arbetstillstånd, men säger att det är svårt för myndigheterna att komma åt.

– Det du beskriver är något som vi har hört genom olika påståenden och olika källor. Vi har ett tätt samarbete med polisen och de har berättat att det här kan förekomma. Och det som gör det extra svårt är när det är så utstuderat, att människor är beredda att betala i stället för att få rätt lön, så är de beredda att betala de här kontrollavgifterna mot Skatteverket. Så när vi får tips via exempelvis polisen, i vårt samarbete, så gör vi kontroller. Och då ser det bra ut. Då ser det ut som att personen har jobbat och att personen betalar sociala avgifter till Skatteverket. Och då står vi, från myndigheternas sida, ganska handfallna, säger Alejandro Firpo.

Pedofiler i Sverige: Man inför rätta för grovt barnpornografibrott


Uppdaterat: tisdag 06 december 2011 kl 12:54 (publicerades tisdag 06 december kl 12:37)

I dag inleddes rättegången mot en 45-årig man från Kristianstad som misstänks för våldtäkt mot barn och barnpornografibrott. Mannen ska ha våldtagit och förgripit sig på fyra barn under en resa i Filippinerna 2010. Övergreppen har han enligt åtalet också dokumenterat.

Mannen åtalas också för att ha spritt mängder av barnpornografiska bilder och filmer via nätet.

Han erkänner barnpornografibrottet, som åklagaren anser är särskilt grovt bland annat eftersom det förekommer bilder på spädbarn som våldtas och våldtäkter av bundna barn.

Förhandlingarna i Kristianstads tingsrätt sker bakom stängda dörrar.

Polacker i Sverige: Två utlämnas för Långaredmord


Publicerat: måndag 05 december 2011 kl 14:19

De två män som misstänks för dubbelmordet på ett lantbrukarpar i Långared utanför Alingsås i oktober ska utlämnas till Sverige. Det beslutade en polsk domstol på måndagen.

Efter morden tog sig männen till Polen där de greps i mitten av november i närheten av Gdansk.

Männen har medgivit att de varit i Sverige vid tiden för morden, men de nekar till brott.

Om måndagens beslut inte överklagas kan männen överföras till Sverige inom två veckor.

Svenska Migrationsverket: Syskonpar från Eritrea får stanna i Sverige

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=4836358

Publicerat: fredag 02 december 2011 kl 18:51

Det föräldralösa syskonpar från Eritrea som skulle utvisas till Italien får stanna i Sverige.

Migrationsverket har i dag beviljat de två barnen permanent uppehållstillstånd, säger deras advokat Marcus Sandström för TT.

Barnen hittades övergivna i en lägenhet i norra förra hösten och placerades sedan hos en fosterfamilj i Boden.

Hatbrott ökar mot samer i norra Sverige


Publicerat: torsdag 01 december 2011 kl 04:02

Diskrimineringen av samer har ökat den senaste tiden, anser det samiska centret mot rasism och diskriminering. Bland annat har skyltar med samiska ortsnamn sprejats över eller skjutits sönder.

– Det var som ett slag i ansiktet, jag blev rädd och fick en klump i magen och undrade om jag skulle våga åka hem, säger Helena Nejne i Åsele som blev chockad när hon såg att det samiska namnet för Åsele, Sjeltie, var helt övertejpat.

Sedan en tid tillbaka har många kommuner i Lappland också ortsnamnet på samiska och det är alltså den samiska skylten som saboterats på flera håll i Härjedalen, Jämtland, Västerbotten, Norrbotten och också i Norge.

En studie som Diskrimineringsombudsmannen, DO, gjort bekräftar bilden av vardagsrasismen mot samer i norra Sverige. Enligt DO blir de kallade lappjävel och har svårt att få jobb.

Lars-Nila Lasko vid Verddeviessu, Samiskt center mot rasism och diskriminering, säger att rasismen ökat och tagit nya uttryck.

– När det gäller att förstöra samiska skyltar kan vi konstatera att det ökar hela tiden. Vi har också samer som inte törs gå ut på kvällen i sin samedräkt, säger Lars-Nila Lasko.

Men det är inte bara samiska skyltar som förstörts.

– Det är flera kåtor har bränts ned, bland annat har Arjeplogs sameförening haft en kåta som bränts ned, vilket polisanmäldes och registrerades som hatbrott. Vi har också samiska bodar som har välts omkull och andra samiska byggnader som har förstörts, säger Lars-Nila Lasko.
Hatiska och rasistiska inlägg mot samer på bloggar och Facebook har också ökat.

– Det som har ökat katastrofalt mycket är hatiska och rasistiska inlägg mot samer på internetsidor, säger Lars-Nila Lasko.

Har ni lyckats stänga ner någon sida?

– Ja, bland annat en sida på Facebook som vill utrota alla samer, säger Lars-Nila Lasko.