6 maj 2014
I skuggan av den dramatiska utvecklingen i Ukraina
inskränks pressfriheten i Ryssland i allt högre grad. I det odeklarerade krig
som pågår i östra och södra Ukraina är propagandan ett viktigt vapen, där
president Vladimir Putin belönat flera hundra journalister för ”objektiv
rapportering”.
Den ryska sidan har hittills visat sig vara överlägsen
den ukrainska på propagandafronten. Ett skäl är att det i Ukraina, till
skillnad från Ryssland, råder en viss grad av pluralism. De ukrainska
medborgarna har olika källor att tillgå för att bilda sig en uppfattning om vad
som pågår.
I dagens nätbaserade värld är det svårt även för en i
allt högre grad auktoritär regim som den ryska att kontrollera all information.
Men det hindrar inte att Kreml har gett order om att en rad internetpublikationer
ska blockeras.
På måndagen blev det känt att Putin nyligen dekorerade över 300 ryska journalister och
mediepersoner med statliga ordnar och förtjänstmedaljer. Motiveringen för
utmärkelserna var ”hög professionalism och objektivitet” i samband med
rapporteringen av händelserna på Krim och i Ukraina.
En stor del av hedersbetygelserna gick till reportrar och
korrespondenter vid Kremltrogna tv-bolag som Rossija, 1:a kanalen, NTV och
Russia Today. Att just de här statstyrda medierna belönats är logiskt; de
dominerar den ryska etern, medan de oberoende kanaler som ännu existerar blir
allt mer kringskurna. Dessutom är detta mediearbetare som med den ryska
statsvetaren Lilia Sjevtsovas ord ”har visat sig vara den mest framgångsrika
militära försvarsgrenen, och de har prisats för sitt deltagande i kriget”.
En hög statlig orden – ”Förtjänster för fosterlandet av
4:e graden” – gavs till Alexander Zjarov, chef för en central censurmyndighet
som bär den sovjetklingande förkortningen Roskomnadzor (den federala byrån för
övervakning av informationsteknologi och masskommunikation). Zjarov är inte
journalist, utan belönades för att han stoppat flera obekväma nyhetssajter.
Det pinsamma är att den ryske presidentens eget människorättsråd samtidigt publicerar en rapport
som avslöjar hur både Kreml och dess medier blåljög om den av omvärlden icke
erkända ”folkomröstningen” på Krim den 16 mars som genomfördes under rysk
militär ockupation.
Enligt Moskva röstade 83 procent av de röstberättigade på
Krim, och av dem påstods 95 procent ha sagt ja till anslutning till Ryska
federationen. Det låter som ett massivt stöd.
Men i själva verket, heter det i en rapport från människorättsrådet, var det endast mellan 30 och 50 procent som deltog i valet. Av dem
röstade 50 till 60 procent för en anslutning.
Det innebär att 15–30 procent av de röstberättigade på
Krim sade ja till Ryssland.
Inget av valfusket fick nämnas i de stora medierna, och
två dagar senare signerade Putin och den nyinstallerade ledningen på Krim ett
avtal om att halvön omedelbart skulle annekteras av Ryssland.
Michael
Winiarski
