Publicerat: 1 juni 2011 kl 11:10
Efter en allt starkare gängkriminalitet i landet inleder polisen nu på prov särskilda sociala insatsgrupper på flera håll. Insatserna är tänkta att förhindra ungdomar från att hamna i kriminella gäng och underlätta för dem som vill lämna gängen. Tolv städer och stadsdelar ingår i satsningen. Däribland Linköping, som haft ökade problem det senaste året.
– Det har förändrats rätt snabbt här, att vi fått ett tryck från kriminella grupperingar under sista året. Problematiken är att unga människor väldigt snabbt hamnar i det här, säger Håkan Stenbäck.
– Klart man är orolig men man måste ju leva också. Mycket handlar det ju om vilka platser man befinner sig på och jag går själv sällan på krogen sena kvällar, säger Anders Larsson.
Linköpingsbon Anders Larsson har tagit del av den lokala nyhetsrapporteringen om det kriminella gänget M-16, med kopplingar till Black Cobra, som växt snabbt de senaste månaderna här. Polisen misstänker att de tjänar pengar på narkotika, utpressning och indrivning.
På samma gata i centrala staden där Anders Larsson står, kulminerade för två månader sedan ett bråk mellan M-16 och ett annat gäng, Asir, med ett 40-tal personer. Åtta greps och en oskyldig förbipasserande blev svårt knivskuren.
Oroligheterna har fått Linköping att gå med i pilotprojektet med sociala insatsgrupper från nu i juni till slutet av oktober, tillsammans med elva andra städer och stadsdelar över landet.
Flera myndigheter ska gemensamt identifiera ungdomar mellan 15 och 25 år som börjat begå brott och erbjuda bättre hjälp för att förhindra en framtida karriär inom kriminella gäng. Ann Henriksson är planeringsledare på omsorgskontoret i Linköping.
– Vi ska försöka samordna oss ännu mera ihop med skola, socialtjänst och polis och förbättra det brottsförebyggande arbetet tillsammans, säger Ann Henriksson.
Det kommer alltså nu upprättas individuella åtgärdsplaner för utvalda ungdomar. Och för att myndigheterna med sin sekretess ska kunna arbeta ihop färdigställs en samtyckesblankett för föräldrar som då godkänner att de häver den sekretessen. Flera åtgärder kommer sen att kunna erbjudas familjerna, säger Ann Henriksson.
– Funktionell familjeterapi finns att erbjuda till exempel. Mycket handlar ju om familjearbete och att stötta hela familjen och nätverket runt en ungdom.
Men kan det verkligen locka en ung kille som kanske känner sig mer lockad att vara med i ett gäng där det händer massor av spännande saker?
– Om inte annat tror jag att det lockar föräldrar i alla fall att söka hjälp och stöd. Och jag tror också att ungdomar själva kan känna när det börjar gå över gränsen och man känner att det här fixar jag inte längre, säger Ann Henriksson.
