www.swedenconfidential.info/2012/10/03/ofrivillig-promenad-genom-seved-malmo
2012-10-03
09:33
Ja,
vad ska man säga? Titeln säger ju en hel del... Hur som helst, så var det en
dag förra veckan då jag bokstavligen ville sjunka genom marken…
Jag och min dotter på 6
år hade varit och handlat, och skulle tas bussen hemåt. Jag visste att det var ett
massivt vägarbete där bussen skulle gå, men trodde ändå (naiv som man är) att
bussen skulle gå ändå. Men icke! Alla busshållplatser var avstängda ett par
kilometer. Satan med.. Så irriterad och arg greppar jag mina tre
matkassar och säger till dottern att vi ska gå till nästa hållplats. Vad jag då
inte visste var att även gångbanan var avstängd…
Vi börjar sicksacka
mellan husen för att se om gångbanan var öppen någonstans, men sån tur hade vi
inte. När jag väl ser mig omkring inser jag att vi är mitt i Seved. Satan
igen.. Säger till dottern att hon ska gå nära mig och att vi inte ska titta
på någon vi möter. Man ska ju helst inte provocera någon man möter. Inte där i
alla fall. En mindre panik och oro börja växa i mig. Väskan är där,
matkassarna i ett krampaktigt grepp, dottern där. *puh*
När vi kommer ut från en
innegård vi lyckats hamna i, ser jag ett gäng pojkar, killar, män, (kalla dem
vad fan du vill) Jag inser att vi inte kan gå någon annanstans än rätt igenom
klungan som står precis vid utgången. Rätta till väskan, dottern där, vad
ska jag göra om de blir irriterade av vår existens? Jag börjar småspringa
genom utgången och min dotter hänger på. Vi lyckas komma igenom klungan utan
att reta upp någon och vi lyckas ta oss till närmsta busshållplats utan att bli
psykiskt och fysiskt misshandlade. *puh*
Väl hemma börjar jag
fundera på vad vi gav oss in på, vilka vi mötte och vad som kunde hänt. Jag
inser att gruppen vi mötte är de som sprider skräck i hela Seved, en väldigt
vacker stadsdel som har blivit totalt förstörd av ett gäng ligister.
Ska man verkligen behöva vara rädd när man mitt på dagen går igenom ett område? Det är ju egentligen patetiskt.
Gruppen vi mötte var dessutom unga, mellan 17-30 år. Hur kan dessa ha skapat en sådan skräck i en hel stadsdel? Varför har ingen agerat? Finns det något någon egentligen kan göra åt hur samhället ser ut? Näe, antagligen inte. Verkligheten har börjat skrämma mig mer och mer.
Hade jag varit ensam
genom området hade jag antagligen inte varit lika nervös och orolig som jag
var. Men verklighetsbilden jag personligen har av samhället, utifrån vad man
ser, läser och upplevt, så är inte en 6-åring med typiskt svenskt utseende,
blond, blåögd och nätt, inte jätte populär. Vad kunde min lilla tjej blivit
utsatt för?! Vad har gjort att svenska barn och ungdomar blir så utsatta? Är
det avundsjuka? Varför är en etnisk svensk flicka eller tjej mer utsatt än en
utländsk? Hur många våldtäkter ute har en utländsk flicka blivit utsatt för?
Enligt statistik så är det svenska tjejer som blir utsatta i parker, stränder
och städer? Är jag helt ute och cyklar eller har jag rätt?
Ordet är ert!
Ronja
Rövardotter
